Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, sep, 23 2017
Senaste Nytt

Enskilda avlopp en dyr miljöbomb

Björn Lindgren /TT: Många fastighetsägare är frustrerade över reglerna kring enskilda avlopp. Tommy Tengkvist, fritidshusägare i Skåne, måste åtgärda sitt avlopp till en kostnad på minst 35|000 kronor.
Björn Lindgren /TT: Många fastighetsägare är frustrerade över reglerna kring enskilda avlopp. Tommy Tengkvist, fritidshusägare i Skåne, måste åtgärda sitt avlopp till en kostnad på minst 35|000 kronor.
Björn Lindgren /TT: Tommy Tengkvist funderar hur han ska göra med sitt avlopp sedan kommunen slagit till.
Björn Lindgren /TT: Tommy Tengkvist funderar hur han ska göra med sitt avlopp sedan kommunen slagit till.
Publicerad av
TT - 25 maj 2017

Östersjön lider av övergödning, och de flesta torde vara överens om att de orenade utsläppen till innanhavet och andra vattendrag måste begränsas. En bov i dramat är alla de enskilda avloppen med bristfällig rening. Det finns omkring 250 000 sådana avlopp. Den socialdemokratiske kommunpolitikern Anders Grönvall fick härom veckan i uppdrag av regeringen att komma med förslag på förbättringar.

Det går alldeles för långsamt med arbetet att bygga bort dåliga avlopp. Kommunerna hinner inte med att granska och det finns inga incitament hos den enskilde fastighetsägaren att själv ta initiativet, enligt Anders Grönvall.

Cirka 100 000 avlopp kan till och med vara olagliga, säger han.

Kan få respit

Tommy Tengkvist saknar en infiltrationsanläggning på sitt avlopp. En sådan bedöms kosta 30 000–50 000 kronor. Nu hotar kommunen med brukandeförbud inom ett år om han inte vidtar åtgärder. Men han kan få en respit på fem år om han söker nytt tillstånd à 6 000 kronor.

Hur allvarliga är då utsläppen, frågar han sig. Det finns ingen rim och reson i det här, säger Tengkvist, som har tre kilometer till närmaste sjö.

Bäst vore förstås om alla kopplades på de kommunala va-näten. Men det är dyrt. Som systemet fungerar i dag måste en kommun dra fram kommunalt vatten och avlopp om ett mindre område sväller. Men ofta är varken fastighetsägare eller kommunen särskilt pigga på det. För den enskilde kan det kosta uppemot en halv miljon kronor att bli påkopplad till de kommunala va-näten, och det går inte att nobba.

Hämmar utveckling

För en kommun kan det också bli dyrt. Anders Grönvall nämner skärgårdskommunen Norrtälje som exempel, som skulle få dubbla va-taxan om vatten- och avloppsnätet skulle byggas ut i den omfattningen som skulle vara önskvärt ur miljösynpunkt. Och det medför att många bostadsprojekt inte får bygglov av den egna kommunen, enligt Grönvall.

Det hämmar utvecklingen på landsbygden.

I direktiven till regeringens utredning står att utredaren ska ta fram förslag till mer flexibel lagstiftning som öppnar för mindre gemensamt ägda reningsverk. Anders Grönvall tänker sig också att man med avgifter och skatter kan motivera fastighetsägarna att agera och inte vänta på att miljögranskare från kommunen dyker upp om ett antal år.

Det gäller att hitta incitament hos fastighetsägaren att göra något själv, säger Grönvall.

Tommy Tengkvist vill se ett system med bidrag till alla de fastighetsägare som ska ut med stora summor pengar.

Det är för mycket att begära av den enskilde att allt ska upp på ett bräde, säger han.

"Stelbent lag"

Intresseorganisationen Villaägarna höjer flera varningens fingrar innan man vältrar över kostnaderna på enskilda småhusägare.

Det är absolut värt se över lagen som är stelbent, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna.

Bättre reningsteknik, undantag för äldre personer som kanske inte har råd, höjt rotavdrag för att göra det billigare att förbättra sitt enskilda avlopp som kan kosta uppemot 100 000 kronor att uppgradera, är några förslag från Villaägarna för att lindra effekterna. Fast rotavdrag kan inte alla tusentals utländska fritidshusägare åberopa, poängterar Tommy Tengkvist.

Lösningen är inte att alla ska vara anslutna till det kommunala va-nätet, säger Anna Werner.

Annons