Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, sep, 24 2018
Senaste Nytt

"EU - beslutet ett dråpslag mot svenska biobränslen"

Omröstning i EU:s miljöutskott om ett annat ärende  i januari i år. Foto: kredit: EU-parlamentet
Omröstning i EU:s miljöutskott om ett annat ärende i januari i år. Foto: kredit: EU-parlamentet
Publicerad av
Markku Björkman - 25 okt 2017

Den 23 oktober 2017 röstade EU:s miljöutskott ENVI om villkoren för biobränslen under perioden 2021–2030. Omröstningen blev, enligt tankesmedjan Fores, ett dråpslag för svenska biobränslen. Om resultatet får parlamentets stöd försvåras den svenska omställningen av transportsektorn, skriver Fores i ett pressmeddelande.

Tankesmedjan Fores vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap, på människors möjligheter att själva forma sitt liv och på marknadsmässiga lösningar på samhällets utmaningar.

- Nu krävs att medlemsländernas ministrar väljer en annan väg, samt att EU-parlamentet i sin helhet väljer en annan väg när de skall ta ställning i början på nästa år, säger Sveriges representant i ministerrådet är samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan.

– EU:s miljöutskott kom med ett förödande slag mot biobränsleutvecklingen. Nu krävs att EU-parlamentet och ministerrådet tar klimatfrågan på allvar, lyfter biobränslena och prioriterar en utfasning av de fossila bränslena, kommenterar Jakob Lagercrantz, grundare av 2030-sekretariatet.

Resultatet från måndagskvällens omröstning innebär en lång rad begränsningar mot vilka biodrivmedel som får lov att användas och räknas av mot EU:s klimatmål.

  • Bränslen med ursprung i skogen begränsas kraftigt, bland annat läggs begränsningar på storskalig användning av avfall och rester från svenskt skogsbruk. Miljöutskottets position är att skogsrester får användas om de inte ersätter existerande användning av materialet.

  • EU:s förbud mot grödebaserade biobränslen ligger kvar, med möjliga undantag för bränslen med mycket hög klimatreduktion. Miljöutskottet lägger samtidigt på en kraftig malus för indirekt landanvändning som diskvalificerar bland annat rapsbaserade bränslen som RME. Det finns dock en liten öppning för biobränslen som odlas på ”marginaljordar”, mark som lagts i träda eller inte används för matproduktion idag.

  • Miljöutskottet säger sig fortsätta stödja biodrivmedel som inte görs av grödor. Enligt resultatet av omröstningen ska 9 % av transportsektorns energi komma härifrån 2030. Efter alla begränsningar som nu införs återstår i första hand avfall och rester som inte har någon annan användning. Användning i flyg och sjöfart prioriteras.

– Miljöutskottets position är ett dråpslag för biobränsleindustrins investeringsplaner. Med ett osäkert politiskt läge i EU finns ingen tilltro till biodrivmedlens framtid och det är endast de fossila bränslena som vinner på det, kommenterar Hanna Stenegren på tankesmedjan Fores.

EU:s beslut är en inriktning, en lägsta nivå. Sverige kan gå längre, men eftersom EU lagstiftar om vad som får tillgodoräknas i EU:s utsläppsmål styr EU:s beslut marknaden. Medan Sveriges mål för transportsektorn är 70 % CO2-reduktion till 2030, ligger EU:s på endast dryga 10 %.

2030-sekretariatet bildades för att vara en katalysator för att målet om en fossiloberoende fordonsflotta skall kunna genomföras i Sverige. Sekretariatet enar partners från de tre områdena Bilen (fordon), Bränsle (drivmedel) och Beteendet, alla delar behövs i omställningen. 

Två olika utskott har ansvar för det så kallade Förnybartdirektivet. Miljöutskottet som röstade igår har ansvar för bland annat de viktiga hållbarhetskraven på biodrivmedel och biomassa, medan industriutskottet har ansvar för övriga delar. Industriutskottet röstar i slutet av november.

Därefter återstår omröstning i plenum i EU-parlamentet troligtvis i januari 2018 – då har de politiska grupperna och enskilda ledamöter (under förutsättning att de lyckas samla stöd hos ett visst antal ledamöter) möjlighet att lägga ändringsförslag. När EU-parlamentet och regeringarna i rådet har antagit sina respektive positioner inleds s.k. trilog (trepartsförhandling) mellan dem där även Kommissionen deltar. Beslut väntas i slutet av 2018, och direktivet införs i svensk lag 2019/2020.

Annons

Annons

Annons

Knorr-Bremses representant på Innotrans-mässan, Martin Strobel, presenterar här företagets nya bromskontroll EP2002 3.0.  Exempelvis har underhållscykeln förlängts från åtta till åtminstone tio år. Genom den nya versionen, har Knorr-Bremse har breddat utbudet av applikationer från tunnelbana till regionala och långdistanstransporter. EP2002 3.0 är därmed en avsevärd förbättring, anser Martin Strobel. Foto: Markku Björkman
Knorr-Bremses representant på Innotrans-mässan, Martin Strobel, presenterar här företagets nya bromskontroll EP2002 3.0. Exempelvis har underhållscykeln förlängts från åtta till åtminstone tio år. Genom den nya versionen, har Knorr-Bremse har breddat utbudet av applikationer från tunnelbana till regionala och långdistanstransporter. EP2002 3.0 är därmed en avsevärd förbättring, anser Martin Strobel. Foto: Markku Björkman

InnoTrans: Knorr-Bremse visar nya bromsinnovationer för metrotåg