Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, dec, 14 2018
Senaste Nytt

Skuldlättnader för Grekland på gång

Henrik Montgomery/TT: Finansminister Magdalena Andersson (S) tillbringar i år midsommar i Luxemburg, på ett möte med EU:s finansministrar där bland annat grekiska skuldlättnader ska diskuteras.
Henrik Montgomery/TT: Finansminister Magdalena Andersson (S) tillbringar i år midsommar i Luxemburg, på ett möte med EU:s finansministrar där bland annat grekiska skuldlättnader ska diskuteras.
Thanasssis Stavrakis AP/TT: Grekland har sedan landet gick in i en djup skuld- och tillväxtkris 2009 skakats av återkommande våldsamma protester. Arkivbild.
Thanasssis Stavrakis AP/TT: Grekland har sedan landet gick in i en djup skuld- och tillväxtkris 2009 skakats av återkommande våldsamma protester. Arkivbild.
Publicerad av
TT - 21 jun 2018

Den sista utbetalningen av nödlån till Grekland inom landets tredje stödprogram sedan 2010 väntas hamna på 10–15 miljarder euro. Exakt hur mycket det kan bli och vilka villkor långivarna ställer avgörs på ett möte mellan eurozonens finansministrar i Luxemburg.

Skuldlättnader står också på dagordningen. Att låta Grekland förhandla bort delar sitt skuldberg på 180 procent av BNP är inte aktuellt. Det talas däremot om förlängda löptider och åtgärder för att få ned räntan.

Räntesänkningar diskuteras

Enligt EU-kommissionären Pierre Moscovici finns det förslag på allt från 7 till 15 amorteringsfria år för Grekland. Räntesänkningar är också uppe för diskussion, exempelvis genom att låta Grekland ta nya lån med bättre villkor för att betala äldre lån med mindre gynnsamma villkor.

Någon form av kontrollmekanism, som förhindrar att de grekiska budgetunderskotten skenar iväg igen behövs också, har Pierre Moscovici deklarerat inför mötet. Det håller finansminister Magdalena Andersson (S) med om inför det att hon ansluter till det efterföljande mötet där alla finansministrar från EU deltar.

Fast hon tror att Greklands behov av att finansiera sig på egen hand på kapitalmarknaden kommer att förhindra vanskötsel av ekonomin.

De kommer ju få svårt att finansiera sig om de inte har ordning och reda på statsfinanserna, säger hon.

Upp till långivarna

När det gäller alternativet att efterskänka skulder eller att bara ge skuldlättnader vill Magdalena Andersson inte sätta ned foten.

Det är i ärlighetens namn upp till långivarna att bestämma hur de vill göra med pengar som de har lånat ut. Samtidigt går det inte säga annat än att Grekland har väldigt stora skulder och det kommer att påverka de under lång tid, säger hon.

Hon tillägger att en stor del av skulden redan har långa löptider och låga räntor.

I grunden ser Magdalena Andersson EU:s tillväxt- och stabilitetspakt som en bra mekanism för att eurozonens medlemsländer inte ska få statsfinansiella problem, om regelverket följs. Därtill ser hon det som viktigt att eurozonen färdigställer bankunionen.

Sedan om de utöver det vill diskutera olika stabiliseringsfunktioner – ja, det är naturligtvis upp till dem. Men vi i Sverige ska ju naturligtvis inte betala något som bara gäller euroländerna.

Tyskland, den största långivaren till den grekiska staten under krisåren, har under perioden 2010–2017 direkt tjänat 2,9 miljarder euro i form av räntor på Greklands nödlån, enligt en färsk beräkning från Tysklands finansdepartement. Indirekt har tyska staten samtidigt dragit nytta av att krisen tryckt ned tyska räntor.

Ja, de har tjänat på det. Men de har ju också tagit en risk å de tyska skattebetalarnas vägnar. Det fanns ju också ett scenario där man inte skulle få tillbaka sina pengar, säger Magdalena Andersson.