Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, jan, 21 2019
Senaste Nytt

Kärnkraftsförnekare äventyrar svensk framtida elförsörjning

Kärnkraften är en fossilfri, säker och leveranstrygg elproducent. På bilden Oskarshamns kärnkraftverk. Foto OKG
Kärnkraften är en fossilfri, säker och leveranstrygg elproducent. På bilden Oskarshamns kärnkraftverk. Foto OKG
Kärnkraften är en fossilfri, säker och leveranstrygg elproducent. På bilden Oskarshamns kärnkraftverk. foto OKG
Kärnkraften är en fossilfri, säker och leveranstrygg elproducent. På bilden Oskarshamns kärnkraftverk. foto OKG
Publicerad av
Redaktionen - 19 dec 2018

LEDARE  

Den klimatsmarta hållbara kärnkraftens roll som en potent leveranssäker baskraft i det svenska energisystemet nu och efter 2040 har aldrig tidigare framstått så tydlig som nu. Efter den varma sommarens svaga vindar och låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen skall det mycket till om man fortsätter att förneka betydelsen av kärnkraftsel i vår framtida energimix. Under sommaren svarade kärnkraften vissa dagar för hela 60 procent av elförsörjningen och aldrig tidigare har air-condition apparater slukat så mycket el i Sverige. Politikernas förhoppning om ett kärnkraftsfritt och vindkraftsdrivet Sverige efter år 2040, uppbackat av väderberoende vattenkraft, känns idag alltmer som ett luftslott. För första gången har vi alltså på riktigt anledning att ifrågasätta vattenkraftens framtida leveranssäkerhet. Tror man på klimatförändringen, måste man ju också räkna med att det kan bli ett torrare klimat i norra Sverige där vattenkraftverken finns. Hur gör vi då under en kall vinter (eller en het sommar) om kärnkraften är avvecklad? Det är rena fakta att vindarna oftast är svaga när det är högtryck och extremt kallt (eller extremt varmt). Uppenbarligen inser inte våra folkvalda detta framtida problem, men vi är många idag som gör det.

Först har politikerna använt klimatfrågan för att driva fram idén om ett fossilfritt/förnybart Sverige utan (den fossilfria!) kärnkraften och på det sättet lyckats få igenom, utan nämnvärd opposition, att vindkraften skall byggas ut för 100 miljarder eller mer när det i själva verket inte alls behövs. Man kallar det ”omställning” i en blocköverskridande överenskommelse. Efter år 2040 skall elproduktionen vara helt förnybar. Eftersom kärnkraften inte anses förnybar finns inte det kraftslaget med i framtidsplanen. Man fattar inget direkt beslut om att kärnkraftens stora andel av elproduktionen skall avvecklas aktivt, men menar att 2040 skall de sista 6 reaktorerna ha tjänat ut och stängts av och ersatts av förnybar elproduktion, läs vindkraft. Men det är klimatförändringen som det egentligen handlar om och de fossila bränslenas påverkan på klimatet. Här har man uppenbarligen skjutit på fel mål. Eftersom kärnkraften är en fossilfri energiproduktion får man ingen positiv klimatpåverkan genom att byta ut den mot instabil väderstyrd vindkraft.

Fossila bränslen används när vi kör våra bilar, bussar, lastbilar, båtar, traktorer, grävmaskiner, skördetröskor och flygplan samt för uppvärmning av bostäder, lokaler och i industriprocesser. Det är naturligtvis hit fokus skall riktas för att vi skall bli kvitt koldioxidutsläppen i atmosfären. Att ge sig på ren och fossilfri kärnkraft vars bidrag i energisystemet kommer att behövas långt efter 2040 kan vara ett förödande felsteg. Det försenar eller omintetgör angelägna och brådskande beslut och satsningar på nya kärnkraftsreaktorer som måste ta vid när de äldre gjort sitt.

Att avveckla kärnkraftverk och inte bygga nya framstår som något av ett kollektivt nationellt självskadebeteende! Med den uppenbara risken för flera torrår i rad så bör andelen kärnkraftsel istället öka i den svenska energiproduktionen. Nu säger man på Vattenfall och på andra ställen att man ganska enkelt klarar av ett torrår. Men om det blir flera torrår i rad? Problematiskt, visst, säger Vattenfall, men då kan man importera el från till exempel Tyskland och Polen. (kol alltså!)

I decennier har vi kört Sverige och den mycket elintensiva exportindustrin (som har skapat möjligheten till vårt välstånd) på ren stabil fossilfri el från kärnkraft och vattenkraft och det har fungerat utmärkt. Det är så hela vårt elsystem byggts upp. Vattenkraft i norr och kärnkraft i söder. Våra elledningar är byggda för denna distribution. Precis som man gör i Finland måste vi satsa på att bygga nya kärnkraftsreaktorer, det finns inget förbud mot detta, bara de placeras där de gamla ligger. Dyrt, som i Finland? Behöver det inte alls vara, i Kina och Sydkorea bygger man ett kärnkraftverk på 5 år. Vi är dessutom också ganska bra på sådant här i Sverige. Tänk också på alla pengar som sparas in om man slipper bygga om stora delar av kraftsystemet genom att ta ner vindkraftssatsningen till mer korrekta nivåer. Dagens teknik innebär närmast idiotsäkra reaktorer och på sikt kommer avfallet att kunna bearbetas i de nya reaktorerna för väsentligt nedkortad lagringstid. Istället har man nu alltså dragit igång kostnadskrävande investeringar på att bygga om kraftsystemet för att passa den volatila vindkraften. Svenska kraftnät planerar investeringar på 100 miljarder under de närmaste 20 åren för att råda bot på den kapacitetsbrist som redan har gjort sig påmind på många platser. Den samhälleliga kostnaden ligger mycket högre. Med ökad risk för dåliga vattenflöden i klimatkrisens spår har vi nu helt enkelt inget annat val än kärnkraft om vi skall ta ansvar för en säker framtida energiförsörjning av landet.

Ett svenskt ”Energiewende” (energibyte) är en smärtsam kostsam och osäker resa, baserat på en dålig politisk idé. Var så säker på att det är du som konsument som kommer att få betala äventyret, precis som tyskarna nu får göra. Faktum är att du redan betalar för detta, stödet för sol, vind och nya kraftsystem måste ju tas ut någonstans. Elpriserna ligger redan på höga 60-70 öre per kWh i Sverige. I Tyskland är de uppe i nivåer på mellan 14-30 cent EUR per kWh (1:40–3:05 SEK per kWh). Ett ännu större problem är dock att det är industrin och näringslivet i stort som kommer få betala för detta med risk för förlorad verksamhet och skrotade nya investeringar. Hur skall vi få fram el till alla elberoende investeringar som datahallar, batterifabriker, automatiserade system och nya eldrivna processer i industrin, som till exempel en fossilfri ståltillverkning. Några miljoner elbilar som skall laddas kommer naturligtvis också kräva ett antal terawattimmar, kanske inget problem utifrån dagens läge med ännu så länge god tillgång på el, men ett oroande problem om vi i framtiden hamnar i ett läge med elbrist. Nu kommer signaler från Tyskland att när Angela Merkel avgår kan landets kärnkraftspolitik komma att läggas om med fortsatt drift av landets reaktorer. Tyskarnas ”Energiewende” har blivit en plåga som många inom näringslivet i Tyskland vill befria sig från idag.

Kraftindustrin och näringslivets företrädare håller god min utåt och aktar sig noga för att driva kärnkraftsfrågan. Inåt däremot, på nivån under toppcheferna, som ofta är politiskt smittade, där jäser det och där finns motståndet mot den onödiga ”omställningen”, alla vet att det är tokigheter som pågår.

Men var lugn, luftslottet kommer punkteras och vi kommer att bli tvungna att använda befintlig kärnkraft utöver de 60 år som bedömts som reaktorernas livslängd samt också bygga ny kärnkraft. Elavbrott, fulla elnät, svår kapacitetsbrist, de skyhöga ombyggnadskostnaderna av kraftnäten, effektbrist, förbud mot elkrävande etableringar samt höga elpriser kommer tala sitt eget tydliga språk. Var så säker!

Men det är bäst att börja agera nu och driva på politiker och kraftindustri för att trygga elförsörjningen efter 2040. Börja planeringen av en ny kärnreaktor redan nu!

John Hardwick