Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, jun, 19 2019
Senaste Nytt

Långt till jämställdhet för funktionsnedsatta

isabell Höjman/TT: Kvinnor med funktionsnedsättning har lägre inkomst och sämre villkor på arbetsmarknaden.
isabell Höjman/TT: Kvinnor med funktionsnedsättning har lägre inkomst och sämre villkor på arbetsmarknaden.
Publicerad av
TT - 15 apr 2019

På uppdrag av regeringen har Jämy tillsammans med Myndigheten för delaktighet (MFD) kartlagt hindren för ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning. Och resultaten är förvånande tydliga, anser Malin Ekman Aldén, generaldirektör för MFD.

Den här gruppen har en ganska dramatiskt sämre situation.

Rapporten pekar på stora skillnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning bland annat vad gäller inkomst och omfattning av arbete. Fler kvinnor än män med funktionsnedsättning hamnar till exempel under den relativa fattigdomsgränsen.

Bland sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning arbetar 57 procent heltid jämfört med 83 procent av män med funktionsnedsättning. Det innebär att glappet är större bland funktionsnedsatta än i den sysselsatta befolkningen i sin helhet där 67 procent av kvinnorna och 87 procent av männen jobbar heltid.

Färre får lönestöd

Detta gör att kvinnor i större utsträckning riskerar att bli beroende av andras inkomst.

Vi måste komma ifrån normen att män jobbar heltid och kvinnor jobbar deltid. Det gäller i hela befolkningen, men det är extra tydligt för kvinnor med funktionsnedsättning, säger Lena Ag.

I rapporten konstateras även att de lönestöd som riktas till personer med funktionsnedsatta träffar kvinnor annorlunda än män. Till exempel får färre funktionsnedsatta kvinnor lönesubventionerade anställningar än män.

En förklaring till detta är att deltidsarbetande kvinnor antas ha en starkare förankring till arbetsmarknaden och därför i mindre behov av stöd än heltidsarbetslösa personer.

I fjol hade 46 000 män och 31 000 kvinnor lönebidrag.

Rapportförfattarna pekar även på brister i utbildningssystemet som försenar och begränsar unga funktionsnedsatta kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Likaså upplever en större andel kvinnor än män med funktionsnedsättning att de utsätts för diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet.

Mer kunskap behövs

Att kvinnor med funktionshinder har sämre ekonomiska förutsättningar har varit känt sedan länge. Men kunskapsnivån om samspelet mellan funktionsnedsättning och jämställdhet inom arbetslivet måste höjas, anser Lena Ag.

När man jämställdhetsintegrerar verksamheter måste det här perspektivet finnas med, säger hon.

I SCB:s arbetskraftsundersökning rapporterar 12 procent av sysselsatta svenskar att de har en funktionsnedsättning. Två tredjedelar av dessa bedömer att funktionsnedsättningen leder till nedsatt arbetsförmåga.

Enligt Socialstyrelsen definieras funktionsnedsättning som nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Den stora gruppen är personer med psykisk ohälsa, säger Malin Ekman Aldén.

Annons

Annons

Annons