Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, maj, 20 2019
Senaste Nytt

Chefsekonomen varnar för svag krona

Janerik Henriksson/TT: Annika Winsth, chefekonom Nordea, varnar för högre arbetslöshet och lägre tillväxt. Arkivbild.
Janerik Henriksson/TT: Annika Winsth, chefekonom Nordea, varnar för högre arbetslöshet och lägre tillväxt. Arkivbild.
Publicerad av
TT - 15 maj 2019

Annika Winsth tror inte på några räntesänkningar eller nya stimulanser från Riksbanken när ekonomin bromsar in. Men den räntehöjning som riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion envisas med att flagga för i höst räknar hon med att den uteblir.

Vi tror inte att Riksbanken höjer under hela prognosperioden (2019–2020) och det finns en risk att räntan förblir på de här nivåerna flera år efter prognosperiodens slut.

Kritiserar Riksbanken

Winsth riktar samtidigt hård kritik mot Riksbanken, som hon tycker har varit onödigt strikt med sitt inflationsmål och verbalt pratat ned kronans värde. Det har skapat risker i ekonomin, som stigande hushållsskulder och förtroendeproblem för den svenska valutan på marknaden.

Enligt Winsth vittnar många svenska företag hon träffar om att växelkursen har blivit för svår att prognostisera efter alla överraskningar på nedåtsidan.

Det gör det väldigt svårt att fatta investeringsbeslut, säger Winsth.

Hon pekar samtidigt på hur importföretagen pressas hårt, då den svaga kronan gör inköpen dyrare samtidigt som de inte kan ta ut högre priser i Sverige för att täcka upp för valutasmällen – till följd av hård konkurrens från bland annat gränsöverskridande e-handel.

Till det kommer en växande oro för att den svaga kronan dopar svenska exportföretag, enligt Winsth:

Inte nog med att Riksbanken har fört en expansiv penningpolitik. Många av dem (i direktionen) har också verbalt varit ute och tryckt till kronan.

Hon nämner särskilt Stefan Ingves, som i en utfrågning i riksdagen nyligen slog fast att det inte ingår i hans mandat att försvara kronans värde.

Lönetillväxten svag

Winsth tycker att direktionen i den situation som råder i stället skulle ha gått ut och förklarat att man just nu inte kan nå inflationsmålet på 2 procent, då det importeras så mycket låg inflation samtidigt som lönetillväxten är så svag som den är.

Det tror jag man hade kunnat få acceptans för.

Hon håller dock inte med kritiker som säger att tiden nu kan vara mogen för att gå över till euron, då riskpremierna på valutamarknaden har gjort att priset för att ha en egen valuta har blivit för högt.

I sämre tider, kristider, undrar jag om inte flexibiliteten med en egen valuta är bättre. Den har vi kunnat använda på ett sätt som gynnat oss, om man jämför Sverige och Finland under finanskrisen till exempel.

Annons

Annons

Annons