Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, jun, 25 2019
Senaste Nytt

Riksbanken varnar för penningtvättsproblem

Jessica Gow/TT: Hushållens höga skuldsättning är fortsatt den största risken inom svensk ekonomi. Arkivbild.
Jessica Gow/TT: Hushållens höga skuldsättning är fortsatt den största risken inom svensk ekonomi. Arkivbild.
Publicerad av
TT - 22 maj 2019

Det är ju inte bra vare för sig för Sverige eller regionen att vi får den här typen av händelser, säger Per Jansson på en presskonferens sedan Riksbanken lyft frågan i sin senaste stabilitetsrapport.

Om problemet inte hanteras på rätt sätt slår det mot bankernas förtroende på marknaden, vilket trycker upp finansieringskostnaderna. I farans riktning ligger därmed högre bolåneräntor för bankernas kunder och i förlängningen en risk för akuta likviditetsproblem för berörda banker.

Behöver förstärkas en hel del

För att dämpa riskerna för detta scenario krävs ett bra system som flaggar för misstänkta transaktioner, väl fungerande utredningssystem och en bättre kundkännedom i bankerna, enligt Jansson.

Där behöver vi förstärka en hel del. Det är alldeles klart, säger han.

Fast än så länge begränsas effekterna på marknaden till små riskpremier för specifika låneinstrument för vissa banker, enligt Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.

Svenska banker har ganska god tillgång till finansiering i dag, sedan är det klart att det kan skilja sig lite åt i pris. Men bankerna kommer åt finansiering i de valutor de behöver, säger Sandstedt.

Misstänkta penningtvättransaktioner och relaterade problem i Swedbank utreds av åklagare och tillsynsmyndigheter i fem länder, förutom i Sverige i de tre baltiska länderna och i USA. Misstankar mot omfattande penningtvätt i Baltikum har även riktats mot Danske Bank och Nordea.

Hushållen räntekänsliga

Det största hotet mot finansiell stabilitet i dagsläget är dock hushållens höga skuldsättning, enligt Riksbanken.

Om styrräntan höjs till en mer normal nivå, på 2,5–4,0 procent skulle det lyfta hushållens räntekostnader till cirka 6–8 procent av disponibla inkomster enligt Riksbanken – även om man justerar för ränteavdrag. En stor bov i dramat är den stora andelen bolån med rörliga räntor, som gör hushållen räntekänsliga.

För Riksbanken visar detta ett stort behov av reformer, både av bostadsmarknaden och i skattesystemet. Men exakt vad Riksbanken har på önskelistan vill Per Jansson inte gå in på.

Det finns ingen silverkula som man kan använda, säger han.

Och det måste vara politiskt genomförbart, tillägger han.

Januariöverenskommelsen räcker inte

Samtidigt är Jansson tydlig med att de åtgärder det har skissats på i januariöverenskommelsen – mellan den rödgröna regeringen, Centerpartiet och Liberalerna – inte räcker.

Man behöver med stor säkerhet göra mer än så.

Frågan om den kraftigt försvagade kronan togs också upp på presskonferensen, trots att Riksbanken inte lyft frågan i sin stabilitetsrapport.

I dagsläget är inte svenska kronan någon stabilitetsrisk, säger Jansson.

Han tillägger att svenska företag ser ut att må bra, trots den nedtryckta kronan, om man ser till antalet konkurser och lönsamhetsnivån i företagssektorn.

Annons

Annons

Annons