Mötesplatsen för dig inom Industri och Näringsliv, jul, 20 2019
Senaste Nytt

Effekt av lönekartläggning ifrågasätts

Jonas Ekströmer/TT: Riksrevisionen har undersökt om kravet på lönekartläggningar hos arbetsgivare lever upp till syftet. Arkivbild.
Jonas Ekströmer/TT: Riksrevisionen har undersökt om kravet på lönekartläggningar hos arbetsgivare lever upp till syftet. Arkivbild.
Publicerad av
TT - 23 maj 2019

Alla arbetsgivare ska enligt lag göra lönekartläggningar. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Kravet, som finns i Diskrimineringslagen, har funnits i 25 år.

I en ny rapport från Riksrevisionen ifrågasätts effekten av just lönekartläggningar för att komma åt löneskillnaderna. Myndigheten kallar det ett trubbigt verktyg.

"Begränsad verkan"

Företag av en viss storlek har också krav på sig att dokumentera sina lönekartläggningar. I granskningen har myndigheten fokuserat på arbetsgivare med mellan 20–30 anställda och i dessa företag har myndigheten funnit att kravet på dokumenterade lönekartläggningar inte haft någon effekt på löneskillnader mellan könen.

Vi kan inte dra slutsatsen att det inte har någon effekt alls men vi anser att det har en begränsad verkan. När det gäller mindre arbetsgivare finns stora utmaningar för att leva upp till kraven, säger Christer Gerdes, projektledare för granskningen.

Enligt rapporten handlar det om att löneskillnaderna hos arbetsgivare där det arbetar både män och kvinnor är relativt små. Och att det på arbetsplatser med få anställda med olika typer av arbetsuppgifter kan vara svårt att definiera vad som är likvärdiga arbetsuppgifter som ska jämföras och därmed vad som är osakliga löneskillnader. I större företag kan det vara lättare att dela in anställda i grupper och upptäcka skillnader, enligt rapportförfattarna.

Se över lag

Enligt Riksrevisionens undersökning är lönegapet mellan män och kvinnor, på arbetsplatser där det arbetar både män och kvinnor, sex procent (2016). Enligt Medlingsinstitutets siffra för samma år var lönegapet, sett till hela arbetsmarknaden, 12 procent. Riksrevisionen bestrider inte siffran men vill poängtera att det uppmätta gapet inte tar hänsyn till att det i vissa företag enbart arbetar män respektive kvinnor.

Om lönegapet inte är mer än fem, sex procent är potentialen av en sådan här lag mer begränsad. Givet att löneskillnaderna minskar blir det svårare för företagen att hitta de osakliga löneskillnaderna, säger Christer Gerdes.

Att effektiviteten i lönekartläggningarna ifrågasätts handlar också om att kartläggningarna ofta är tidskrävande och innebär kostnader.

Vi landar i en rekommendation till regeringen att man ska se över lagstiftningen, och anpassar den, när det gäller storleken på företagen, säger Yvonne Thorsén, projektmedarbetare på Riksrevisionen.

Myndigheten anser också att Medlingsinstitutet bör få i uppgift att följa utvecklingen av löneskillnader mellan män och kvinnor som arbetar hos samma arbetsgivare.