EU-kommissionen lade på onsdagen fram tre alternativa utformningar av euroobligationer. Samtidigt presenterade kommissionen förslag till skärpt övervakning av euroländer som missköter sina statsfinanser.
Detta uppgav kommissionen i ett pressmeddelande, som kallar euroobligationer för stabilitetsobligationer.
Förslagen presenterades i en grönbok som underlag för diskussioner bland euroländerna.
"Kommissionen gör klart att varje rörelse mot att införa kan stabilitetsobligationer bara vara möjligt och önskvärt om de samtidigt åtföljs av en förstärkt budgetdisciplin", skrev kommissionen.
Det mest långtgående alternativet till euroobligationer omvandlar alla gamla och nyemitterade obligationer från euroländer till gemensamma euroobligationer.
Ett andra alternativ är att omvandlingen endast görs för obligationsstocken upp till en gräns och att överskjutande upplåning måste göras nationellt.
Detta innebär att euroländer med hög skuld sannolikt får betala högre räntor på den överskjutande upplåningen, vilket ska fungera som incitament att sänka skulden.
Gränsen skulle kunna sättas vid 60 procent av BNP, som enligt stabilitetspakten betraktas som den nedre gränsen för en alltför hög skuld och ska utlösa en bötesprocedur.
Det tredje alternativet innebär att euroländerna emitterar euroobligationer, men får bara garantier från övriga euroländer upp till en viss gräns. Garantierna är dock inte gemensamma.
Euroobligationernas kvalitet kan också förbättras genom att säkerhet ställs, som kontanter, guldreserver eller framtida skatteintäkter.
Det första alternativet har fördelar för stabiliteten och integrationen, men nackdelar som "relativt hög risk för moralisk fara (moral hazard)", skrev kommissionen.
I det andra alternativet finns moral hazard kvar, men i mindre utsträckning.
Det tredje alternativet, liksom det andra, täcker bara euroländernas lånebehov delvis.
"Detta alternativ skulle antagligen bara ha en mindre effekt för stabiliteten och integrationen, och risken för moral hazard i ekonomisk politik och budgetpolitik verkar vara begränsad", skrev kommissionen.
Men just därför skulle det tredje alternativet kunna sjösättas snabbt. Det verkar också vara helt förenligt med nuvarande EU-fördrag, skrev kommissionen.
Den skärpta budgetövervakningen ska baseras på självständiga prognoser och kräver att euroländernas preliminära budgetar lämnas in till kommissionen före den 15 oktober varje år för granskning.
Euroländer som mottar nödlån eller är utsatt för allvarliga störningar som hotar euroområdets stabilitet ska övervakas ännu noggrannare. Först när eurolandet som mottar nödlån har betalat tillbaka 75 procent av nödlånet till övriga euroländer ska en förhöjda övervakningen avslutas, sade ekonomikommissionären Olli Rehn vid en presskonferens.
(Nyhetsbyrån Direkt)