Sveriges BNP väntas öka

Sverige har haft en mycket stark återhämtning till mitten av 2011, men påverkas nu av den globala inbromsningen. En svagare exporttillväxt och lägre förtroende gör att tillväxten försvagas på kort sikt. När världshandeln sedan tar fart igen från mitten av 2012 väntas momentum åter öka även i svensk ekonomi.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i höstprognosen, Economic Outlook, som presenterades på måndagen.

OECD räknar med att Sveriges BNP växer 4,1 procent 2011, 1,3 procent 2012 och 2,3 procent år 2013. I vårprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 4,5 procent under 2011 och med 3,1 procent 2012.

"Tillväxten väntas försvagas på kort sikt, även om det blir mindre än i många andra OECD-länder eftersom Sverige är mindre direkt exponerat mot skuldkrisen i euroområdet. En svagare exporttillväxt och eroderat förtroende kommer att försvaga investeringarna och BNP-tillväxten", skriver OECD.

När världshandeln får förnyad styrka från mitten av 2012 kommer även Sveriges ekonomiska monentum att ta fart in i 2013.

OECD spår en dämpad sysselsättningstillväxt under 2012 och att arbetslösheten kan komma att öka något under nästa år.

"Med en försvagad arbetsmarknad och en ökande risk för sjunkande huspriser i närtid kommer hushållens sparande att vara fortsatt högt, vilket försvagar konsumtionstillväxten", skriver OECD.

När tillväxten sedan tar fart igen under senare delen av 2012 kommer arbetslösheten att sjunka.

OECD räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 7,5 procent i år, 7,5 procent nästa år och 7,0 procent år 2013.

Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 2,9 procent 2011, 1,1 procent 2012 och 1,4 procent år 2013.

OECD räknar vidare med en fortsatt finanspolitisk åtstramning, om än i en långsammare takt under 2012. Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till 0,1 procent av BNP i år, medan budgeten är i balans 2012 och visar ett överskott på 0,7 procent 2013.

De största riskerna mot prognosen kommer från exporten och huspriserna. Exporttillväxten kan försvagas av en svagare global efterfrågan till följd av finansiell stress och ytterligare förstärkningar av kronan. Om huspriserna sjunker samtidigt som arbetslösheten stiger kan de svenska hushållen öka sitt sparande och skära ned på sin konsumtion mer än väntat.

Skulle sådana nedåtrisker materialiseras bedömer OECD att Sverige, tack vare sin "orubbliga finanspolitiska disciplin", har gott om utrymme att låta de automatiska stabilisatorerna verka och att genomföra diskretionära stimulanser om aktiviteten skulle försvagas mer än väntat.

"Även om det finns viss osäkerhet kring hur mycket lediga resurser som finns bör inflationen vara dämpad vid en kraftig inbromsning, vilket innebär att det finns rum för penningpolitiska lättnader", skriver OECD.

Vad gäller strukturreformer skulle OECD vilja se en ombalansering av det svenska anställningsskyddet, som ger stort skydd för fast anställda och litet skydd för tillfälligt anställda. Detta system uppmuntrar till "labor hoarding" av fast anställda och lägger för stor börda för anpassningar på de mest utsatta arbetstagarna, enligt OECD. En ombalansering av anställningsskyddet skulle också minska risken för att arbetslösheten biter sig fast.

OECD vill även att hyresregleringen fortsätter att luckras upp för att stimulera utbudet av bostäder och att vill även att fastighetsskatten återinförs för en att få en mer effektiv allokering av sparande och investeringar.

Genom att minska riskerna för snedvridningar på bostadsmarknaden minskar samtidigt risken för att bostadspriserna ska sjunka och ytterligare försvaga ekonomin, enligt OECD.
(Nyhetsbyrån Direkt)