Många faktorer påverkar den slutliga pensionen och genom vissa livsval kan du påverka hur du kommer att leva som pensionär. Stor påverkan har exempelvis arbetslivets längd, om du arbetar heltid eller deltid och om du har en tjänstepension via en arbetsgivare.
För de flesta är en av de faktorer som har störst positiv påverkan på den slutliga pensionen att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Att förlänga arbetslivet med ett år kan öka bruttopensionen, det vill säga pensionen före skatt, med mellan 1 800 och 3 300 kronor varje månad, baserat på Pensionsmyndighetens beräkningar. Myndigheten har utgått från ett standardtypfall som är en person som började arbeta vid 23 års ålder, i dag är 44 år och har en månadslön på 30 000 kronor.
Att tidigarelägga pensionen får motsatt effekt. För varje år tidigare man går i pension, jämfört med att pensioneras vid 65, minskar bruttopensionen med mellan fem och sex procentenheter, enligt myndigheten. Det gäller dem som inte får utfyllnad av garantipension.
Senarelägga pension
Fler år i slutet av arbetslivet har större effekt än att börja arbeta i tidig ålder.
Framför allt beror det på att man arbetar ett antal år extra, och därmed tjänar in ytterligare pensionskapital, samtidigt som pensioneringsåldern skjuts framåt med samma antal år. Det innebär att det kapital du sparat ihop ska delas på färre antal år, vilket får en stor effekt på den månatliga pensionsutbetalningen, säger Hannes Nilsson, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Att exempelvis börja heltidsarbeta vid 28 års ålder, jämfört med att börja vid 23, kan kompenseras genom att arbeta upp till 67 års ålder.
Från det år man fyller 66 år gäller också andra skatteregler vilket får en positiv effekt för den som tar ut pensionen sent.
Avgifter påverkar
Andra viktiga element som påverkar den slutliga pensionen är avgifter till pensionsförvaltare och avkastning på kapitalet.
En procentenhet extra i avgift får stor betydelse på ett sparande på 30-40 år. Se över avgifterna. De är något man ganska enkelt kan påverka, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Men det finns också de som inte tjänar på att arbeta fler år. Det gäller de som haft en väldigt låg inkomst under livet.
Det är framför allt garantipensionären där det finns bestämmelser kring maxbelopp, säger Hannes Nilsson.