Göran Persson till attack mot skattepolitiken

Claudio Bresciani/TT: Göran Persson, socialdemokratisk statsminister 1996–2006 och ordförande i storbanken Swedbanks styrelse sedan i juni, är kritisk mot den rödgröna regeringens planer på en bankskatt. Arkivbild

Jag tycker att värnskatten skulle ha legat i en översyn av hela skattefrågan, säger Göran Persson, som tillträdde som ordförande i Swedbanks styrelse tidigare i år.

Attacken kommer på en pressträff i samband med PWC:s Finansdagen 2019 i Stockholm, där Persson var ett av dragplåstren.

"Har inte visat sig framgångsrikt"

Persson upprepar samtidigt sin kritik mot finansminister Magdalena Anderssons förslag om en ny bankskatt för att finansiera en större försvarsbudget.

Pålagor på det finansiella systemet i en nedåtgående konjunktur har inte visat sig framgångsrikt förut, säger han.

Resonemanget summerar en liknande sågning Persson gjorde av bankskatten i SVT:s Agenda i slutet av augusti.

Men det mest akuta skatteproblemet är enligt Persson att jämna ut de stora skillnaderna i kommunalskatt som invånarna betalar runt om i landet.

Den fråga som är akut och farlig är kommunalskattediskussionen, där du kan säga i dag att den som betalar högst skatt får sämst service. Med några undantag ska sägas, men i huvudsak är det så, säger han.

Att ändra på det är en väldigt kraftig omfördelning inom landet. Och att i en sådan process ha värnskatten att byta med hade inte varit så tokigt, tillägger han.

Enhetlig kommunalskatt

Persson tycker att målet borde vara en enhetlig kommunalskatt, på samma nivå i hela landet. För att det ska fungera måste staten ta ett betydligt större ansvar för kommunala finansieringsbehov än i dag.

Kritiker har varnat för att denna typ av statlig inblandning i kommunal beskattningsrätt riskerar att skapa oansvariga kommuner. Det har även beskrivits som ett hårt slag mot det kommunala självbestämmandet.

Att kommunalskatten skulle vara ett uttryck för kommunalt självbestämmande, det köper jag definitivt inte, säger han.

Persson, som inledde sin politiska karriär i kommunpolitiken i Katrineholm, pekar på Norges kommunalskattemodell som en förebild.

Där (i Norge) har du i praktiken enhetliga kommunalskatter. Det kan skilja lite på marginalen, men inte mycket. Här i Sverige kan det skilja sex procentenheter mellan den lägsta och den högsta kommunalskatten, säger han.

Över blockgränserna

Som räkneexempel nämner Persson att det för ett hushåll med en halv miljon i samlad årsinkomst kan skilja 30 000 kronor per år i kommunalskatt.

Det är 2 500 kronor per månad i skatt, för att du får en sämre service. Det där är inte hållbart. Man måste ta tag i detta.

Enligt Persson handlar det i slutändan om att kunna garantera medborgarnas tillgång till adekvat äldreomsorg, sjukvård, skola och förskola.

Jag är förvånad över att man inte tar några initiativ, säger han.

Han förutsätter att denna typ av större skattereform förankras över blockgränserna i riksdagen.

En annan skatt som borde ingå i reformarbetet är enligt Persson de så kallade 3:12-reglerna, som avgör hur stor andel delägare i småföretag får ta ut i form av lägre beskattad utdelning i stället för högre beskattad lön.

Jag förutsätter att 3:12-reglerna, ihop med kommunalskattereglerna, ihop med hela beskattningen av fastighetssidan och kapitalskatten, måste gås igenom i ett sammanhang, säger han.

Den rödgröna regeringen och stödpartierna i riksdagen, Centerpartiet och Liberalerna, har i det så kallade januariavtalet flaggat för en översyn av 3:12-reglerna. Siktet är inställt på ett lagförslag om två år.