Under titeln "Det är dags att ta beslut" manar EU:s avgående budgetkommissionär Günther Oettinger på onsdagen EU-länderna att ta sig i kragen.
Kommissionen lade redan i fjol våras fram sitt stora förslag till ny långtidsbudget – kallad MFF på EU-språk – för åren 2021–27 och vill nu ha ett enat ja från medlemsländerna.
Vi vill ha ett beslut före årsskiftet. Vi måste absolut modernisera budgeten, säger Oettinger på en presskonferens i Bryssel.
Kommissionens förslag landade på motsvarande 1,11 procent av EU:s totala BNI, bruttonationalinkomst. Det anser Oettinger vara en minskning jämfört med tidigare, om han då även räknar in pengar från Europeiska utvecklingsfonden, som legat utanför långtidsbudgeten.
Sparsam kvartett
De mest sparsamma bland EU-länderna håller dock inte alls med – och kontrar i en gemensam maning på onsdagen.
Alla vi fyra som kallas "sparsamma fyran", Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, kommer vara fortsatt mycket tydliga på att vi tycker att en procent av BNI är en lämplig nivå för EU-budgeten, även efter att Storbritannien har lämnat, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på plats för veckans EU-finansministermöte i Luxemburg.
Man måste rätta munnen efter matsäcken. Det ska naturligtvis också gälla för EU, säger Andersson i Luxemburg.
Vem betalar mest?
Oettinger samlar under tiden stöd hos EU:s fattigare medlemsländer och tycker inte att det är relevant att prata om hur mycket länderna får tillbaka i olika stöd jämfört med vad de betalar in till budgeten. I stället trycker han på att de rika länderna tjänar mest på den inre marknaden och att de fattigaste procentuellt sett får betala mer.
Välbeställda länder betalar relativt sett mindre av sin BNP än länder som Bulgarien och Kroatien. Det är rena fakta, säger Oettinger i Bryssel.
Utan att få gehör från sparsamma fyran.
Vi delar inte den uppfattningen. Vi tycker att det här är ett väldigt expansivt förslag, eftersom man inte rättar munnen efter matsäcken, på det sätt som alla andra får göra. Jag förstår inte varför EU-kommissionen skulle vara ett undantag från det, säger Magdalena Andersson i Luxemburg.