Norska Statens kartverks fleråriga djuphavskartläggning Mareano mäter även små variationer i gravitationen. På det sättet utnyttjas resurserna bättre genom att data för två olika ändamål samlas in vid ett och samma tillfälle, skriver Statens kartverk.
Mareano-projektet kartläggger havsdjup, bottenförhållanden, biologisk mångfald och föroreningar i norska kust- och havsområden. Gravitationsmätningarna görs med hjälp av en gravimeter monterad ombord på Statens kartverks sjömätningsfartyg.
Gravitationsmätningarna används av Statens kartverks geodesiavdelning för att producera geoidmodeller, alltså modeller som representerar jordens faktiska yta, bortsett från topografin. Geoiden används sedan för att beräkna höjder och kan i kombination med andra modeller utnyttjas för att bestämma havets ”topografi”.
På grund av bland annat vindar, strömmar och bottenförhållanden kan medelvattenståndet avvika från geoiden med upp till ett par meter och det är denna avvikelse som ses som havets topografi. Det betyder att även om man bortser från vågor så är havsytan inte platt utan häver sig fram i toppar och dalar. Man kan sedan av havets topografi utläsa en del om hur bottenförhållanden och havsströmmar ser ut.
