Eurozonen står inför en systemkris som kräver ett större engagemang från alla länder, om den ska gå att avvärja, enligt EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
- Det kan krävas ytterligare och väldigt avgörande åtgärder, säger Barroso i ett anförande inför EU-parlamentet i Strasbourg.
Han efterlyser bland annat en djupare ekonomisk integration mellan de 17 euroländerna, men säger sig samtidigt vara mån om att detta inte ska förfördela de 10 EU-länderna som inte ingår i valutaunionen, som Sverige.
Enligt Barroso kan nya åtgärder som skärper övervakningen av budgetpolitiken och målstyrningen i euroländerna träda i kraft redan nästa månad.
Det kommer att ta tid att hitta externt kapital till EFSF, eurozonens krisfond, enligt fondens vd Klaus Regling.
- Man ska inte vänta sig att det redan i december kommer finnas hundratals miljarder som kan skickas vidare till våra nya verktyg, säger han i en intervju med den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung, enligt Reuters.
EFSF skapades i samband med det första krispaketet till Grekland, 2010, men har sedan i somras fått väsentligt utvidgade garantier från euroländerna och dessutom ett mer flexibelt mandat, som bland annat öppnar för stödköp av obligationer och stöd till banker vid sidan av nödlån till medlemsstater i kris.
Med garantier på 780 miljarder euro har EFSF en stödkapacitet på 440 miljarder euro, varav det efter stödprogrammen till Irland och Portugal finns 250 miljarder euro kvar.
Enligt euroländernas beslut på toppmötet den 26 oktober bör fondens stridskassa med hjälp av externa medel öka till minst 1 000 miljarder euro så att skuldkrisens spridning kan stoppas.
"Detta är slutspelet för valutaunionen som vi känner den", skriver Pär Magnusson, Royal Bank of Scotlands nordiska chefsanalytiker, i ett morgonbrev i dag.
Det är det kraftigt ökade räntetrycket mot eurozonens krishärdar som har skapat ett avgörande skede, enligt Magnusson.
Räntan på Italiens tioåriga statsobligation föll snabbt från en topp på 7,28 procent under natten till onsdagen till 6,82 procent vid 10-tiden på förmiddagen. Nedgången förklaras av att ECB gått in och stödköpt italienska statspapper rapporterar Reuters med hänvisning till bankkällor.
-Den går in hårt, både i Italien och Spanien, säger en handlare till Reuters.
Med räntefallet för Italien stärktes även euron mot dollarn, från nivåer kring 1:34 dollar per euro till drygt 1:35 dollar på någon timmes handel.
Ledande europeiska börser drogs också med uppåt. Parisbörsen låg vid tiotiden på en uppgång på 1,1 procent, medan Milanobörsen hade stigit omkring 2 procent.
Mot strömmen gick bland annat Atenbörsen, vars generalindex hade fallit 1,3 procent.
(TT)
