Efter svåra nattmanglingar i Bryssel ska förhandlingarna återupptas vid elvatiden. Eurozonen satsar på en egen uppgörelse, men Sverige tvekar inför att ansluta sig till en sådan lösning.
Klockan fem på morgonen bröt EU-ledarna toppmötet i Bryssel för att ge tid åt konsultationer, lite sömn och skjortbyten. Då hade de förhandlat under nästan tio timmar och det stod klart att det inte går att få alla 27 EU-länderna att ställa sig bakom en fördragsändring för att bland annat skärpa budgetdisciplinen.
Största invändningarna kom från Storbritannien som vill ha skydd för den inre marknaden och finansmarknaden i utbyte mot att ge klartecken för att ändra i EU:s fördrag. Men de brittiska kraven var oacceptabla för Tyskland och Frankrike.
Därför blir det de 17 euroländerna som går vidare med en egen överenskommelse om regler för bättre ekonomisk styrning. Det är fritt fram för icke-euroländer att ansluta sig och hittills har sex länder anmält intresse.
Statsminister Fredrik Reinfeldt är, efter att ha läst texten med förslaget, tveksam till om Sverige ska ansluta sig frivilligt.
– Det är inte så att Sverige, som inte är euromedlem, vill ansluta sig till regler som är helt anpassade till eurozonen, säger Reinfeldt till TT.
TT: Det finns ingen vits, rent sakligt så att säga, för Sverige att ansluta sig?
– Jag är förstås redo att diskutera det med EU-nämnden, men om man läser texten framstår det som något märkligt eftersom texten är helt skriven för att eurozonens medlemmar ska underkasta sig vissa restriktioner och göra vissa saker. Det kan rimligen inte ett icke-eurozonsland ansluta sig till, säger han.
På frågan om det skulle finnas någon risk med att vara med på frivillig basis säger Reinfeldt att det kanske det inte finns. Men de mandat han kom till Bryssel med var att gå med på en protokollsförändring i anslutning till EU-fördraget som stärker euroländernas ekonomiska politik och styrning, men utan större fördragsändringar.
Det byggde också på att samtliga 27 EU-länder skulle vara med på en sådan uppgörelse. Men, konstaterar han, det var inte möjligt eftersom i första hand Storbritannien inte ville medverka till något sådant.
En av de viktigaste frågorna är att bygga upp en stark finansiell brandvägg, så att marknaden litar på att det finns tillräckligt med kapital för att stödja krisländer och finanssektorn. Länderna enades nu om att den permanenta räddningsfonden ESM, som skulle träda i kraft 2013, i stället ska vara i gång redan nästa år. Den får en kapacitet på 500 miljarder euro.
EU-länderna, inklusive Sverige, är också villiga att öka sitt bidrag till IMF med 200 miljarder euro.
– Jag hade gärna velat säga att vi ser någon typ av ljus i tunneln för eurosamarbetet. Men det är ett väldigt svagt ljus fortfarande, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist om det än så länge magra resultatet från EU-toppmötet.
– Nu ska man fortsätta förhandla, man ska ha det i beaktande. Men på basis av den information som vi har fått så är jag rädd för att man inte riktigt har tagit sådana krafttag att det visar att man har slagit in på ett nytt spår.
Han anser att EU-ledarna har en lång uppförsbacke framför sig när det gäller att återupprätta förtroendet för eurosamarbetet och räknar med fortsatt nervositet på de finansiella marknaderna under lång tid framöver.
EU-ledarna är inte klara med alla detaljer och det finns också komplicerade juridiska frågor som behöver redas ut.
Tjänstemän kommer nu jobba vidare under några timmar med utestående frågor och klockan 11 sätter sig EU-ledarna igen för att fortsätta sina förhandlingar.
Maria Davidsson/TT
