Byggreglerna behöver främja en utveckling där digitalisering och hållbarhet driver varandra

I december 2019 överlämnade Kommittén för modernare byggregler sitt slutbetänkande till regeringen efter närmare tre års arbete. Uppdraget var att ”modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande”.

Glasbranschföreningen håller i sitt remissvar med om att det behövs en genomgripande översyn av byggreglerna, då branschen behöver fler incitament till modernisering och innovation. Men anser samtidigt att det saknas viktiga satsningar för att få till den grundliga förändring som behövs för att ta byggbranschen in i framtiden.

– När byggreglerna nu reformeras har vi en unik möjlighet att ge byggbranschen de långsiktiga och tydliga riktlinjer som behövs för att säkerställa att vi kan möta framtidens krav och behov. Då handlar det framför allt om att främja en utveckling där digitalisering och hållbarhet driver varandra och tyvärr tycker jag att slutbetänkandet lämnar en del övrigt att önska på de punkterna, säger Melinda Lemke, projektledare för Glasbranschföreningens fasadföretag.

Kommitténs betänkande vill öka konkurrensen och variationen genom industriellt och seriellt byggande, men enligt Glasbranschföreningen är risken att effekten blir den motsatta. Att resultatet istället blir likformighet och att små och medelstora företag missgynnas i konkurrensen från stora aktörer som får Byggkravsnämndens välsignelse att masstillverka rationella lösningar som nämnden inte behöver ta ansvar för.

– Regeringsuppdraget var att främja innovationer för ökad byggtakt utan att äventyra ett långsiktigt hållbart byggande, men av betänkandet framgår inga som helst krav på innovationerna ur ett hållbarhetsperspektiv. Varken miljömässigt eller socialt. Vi tycker att hållbarhetsfrågan ska väga tyngst i alla beslut, genom hela livscykeln, och att lokal tillverkning och projektering ska främjas i alla de fall där det är möjligt, säger Melinda Lemke och tillägger:

– Slutbetänkandet nämner inte heller något om hur de nya byggreglerna ska kunna dra nytta av och främja digitaliseringen för att minska byggfelen, öka innovationstakten och underlätta för oss att bygga mer hållbart. Genom en digital och strukturerad informationsprocess skulle vi kunna minska felkvoten och få tillstånd en effektivare byggprocess, som leder till en ökad byggtakt. Den allra största vinsten skulle vara minskat spill, smartare lösningar genom hela livscykeln och en rakt igenom hållbarare byggprocess.

Glasbranschföreningen är dock synnerligen positiv till att kommittén lyfter frågan om utblick och vill utreda om dagsljuskraven bör regleras som utformningskrav och därmed prövas redan i bygglovet. Särskilt mot bakgrunden av att förtätningen av våra städer och strävan efter att bygga så energisnålt som möjligt riskerar en otillräcklig dagsljusförsörjning.

– Forskning visar att vi i Sverige behöver ta bristen på dagsljus, särskilt under vinterhalvåret, på mycket större allvar och därför önskar vi att de nya byggreglerna blir tydligare gällande vilka krav som ställs. I betänkandet står det exempelvis att för bostäder ska något rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus, men det framgår inte under hur lång tid eller när på året det ska gälla, säger Melinda Lemke som också hoppas att kommittén tänker om gällande förslaget att undanta lägenheter som är mindre än 35 kvadratmeter från reglerna.

– Studentbostäder är sedan tidigare undantagna kravet om direkt solljus och nu föreslår kommittén att alla bostäder under 35 kvadratmeter ska undantas för att möjliggöra mer byggnation med norrläge. Detta trots att särskilt mindre lägenheter ligger i farozonen för ljusbrist och att kommittén själv har framhävt behovet av fönster i yteffektiva, mindre bostäder, säger Melinda Lemke.