Halloumibråk skakar handelsavtal med Kanada

Petros Karadjias/AP/TT: Halloumi är en ost som tillverkas på Cypern, traditionellt av fårmjölk. Namnet är ett registrerat varumärke. Arkivbild.
Petros Karadjias/AP/TT: Aphrodite Philippou i färd med att tillverka halloumiost i byn Kampia på Cypern. Arkivbild.

Den salta osten från Cypern är ett populärt alternativ på grillen. Men halloumin har också förvandlats till påtryckningsmedel i en politisk dispyt som har seglat upp som ett potentiellt hot mot EU:s handelsavtal med Kanada, Ceta.

Frihandelsavtalet trädde provisoriskt i kraft 2017 och innebär att tullar försvinner på 98 procent av varor som säljs och köps mellan Kanada och EU. Men nationella och regionala parlament i alla EU-länder måste också ratificera avtalet innan det godkänns i sin helhet.

Nyligen blev Cypern första EU-land att säga nej till att skriva under sedan parlamentet i Nicosia gett tummen ner. Motståndet grundar sig delvis i oro över arbetarnas rättigheter men framför allt i ilska över otillräckligt skydd för den världsberömda halloumin – en av landets nationalrätter men också en viktig källa till exportinkomster.

Kräver mer skydd

Halloumi är varumärkesskyddat och Cypern argumenterar för att Ceta-avtalet bör stänga den kanadensiska marknaden för andra länders varianter av den gnisslande osten. Medelhavsön har i flera år krävt att halloumi ska få samma skyddade ursprungsbeteckning som exempelvis parmaskinka och försöker nu utnyttja Ceta för att få EU att gå med på kravet.

De använder sig av det faktum att de kan ratificera avtalet, att de har den vetokraften, för att försöka trycka på för att åtminstone få det här erkännandet för sina ostproducenter och uppenbarligen skaffa sig lite politiskt kapital på hemmaplan, säger Patrick Leblond, associerad professor i internationella relationer vid University of Ottawa, till kanadensiska Global News.

Skyddad ursprungsbeteckning används inom EU som en slags kvalitetsstämpel som innebär att råvarorna måste komma från ett visst område och att produktionen ske där.

Halloumidiplomati

EU-kommissionen har dock länge använt sig av halloumidiplomati i ett försök att ena Cypern, som sedan 1974 är splittrat i en grek- och en turkcypriotisk del. Osten kan bara få den typ av skyddad ursprungsbeteckning som efterfrågas om producenter på båda sidor av den så kallade gröna linjen ansluter sig till ett och samma hälsoskyddssystem, har kommissionen framhållit i sitt förhandlingsspel. Det har hittills inte varit framgångsrikt.

Tekniskt sett kan Cyperns nej döda hela avtalet – även om handelsexperter har sagt att det är högst otroligt. I Bryssel har man i flera år försökt att förbereda sig för vetoproblematiken genom att föra in tillräckliga skyddsmekanismer i avtalet för att säkerställa att ett enda lands parlament inte kan spränga hela överenskommelsen, rapporterar nyhetssajten Politico.

Men det här är första gången som det kan komma att testas i praktiken. Och den stora frågan är om Cyperns motstånd bara är en försmak på vad som kan vänta i större länder som Nederländerna och Italien, som också vädrat missnöje kring avtalet.

Förhandlingar väntar

Företrädare för regeringen i Nicosia har sagt att man ska försöka förhandla fram undantag för en del cypriotiska produkter innan avtalet skickas tillbaka till parlamentet igen. Enligt lokala medier pågår också samtal mellan regeringen och de partier som röstade nej till ratificeringen.

Jag är övertygad om att det kommer att ske någon typ av förhandling mellan Bryssel och regeringen på Cypern och att de kommer att nå någon typ av uppgörelse. Men vad det skulle kunna bli är ännu oklart, säger Patrick Leblond.