Efter en ostadig vår och kall juli är skördetiden i gång på de flesta ställen i landet. Skörden var förr i tiden det som mest var förbundet med övernaturlig tro under böndernas år. Nu har vädergudar bytts ut mot väderappar – och apparna lovar sol, i alla fall närmsta tiden.
Vi behöver fyra veckor fint väder nu och gärna lite till inför nästa år, säger Lennart Nilsson, styrelseledamot i Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och lantbrukare i Halland.
Sammanställning av LRF
Skördetröskan åker ut dag, kväll och helg.
Är det riktigt stadigt och fint väder kan man kanske stanna tröskan en helgkväll, men oftast kör man på så skörden blir färdig, säger Lennart Nilsson.
LRF har sammanställt hur skörden har sett ut hittills. Generellt har sporadiskt kallt väder under både vår och sommar lett till vissa förseningar på sina håll i landet. Även lokalt i distrikten finns variationer efter ett "konstigt väderår" med bland annat frostnätter i maj. Mest nöjda är man i Mälardalen med mild vinter, sval maj och sporadiskt regn.
I mitten av juli kom Lantmännen med en prognos för årets skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd som uppgick till 6,1 miljoner ton.
Vi har lite förseningar men i det stora hela är det ett normalår. Det känns som att det vi prognostiserade stämmer, även om vi bara är tio procent in hittills ungefär, säger Mikael Jeppson, spannmålschef på Lantmännen.
Ökad uppskattning
I och med coronapandemin har Lennart Nilsson och hans lantbrukarkollegor inom LRF fått stå mer i centrum. Pandemi i kombination med en hållbarhetsdebatt om minskad matimport faller väl ut hos bönderna.
Efterfrågan på svenska livsmedel och det vi producerar har faktiskt ökat. Vi känner att vi har ökad uppskattning och intresse från samhället, säger han.
Därför tycker han det är extra kul med generellt god och normal skörd, även om han under samtalet återkommer till en och samma jämförelse – 2018 då torkan slog till med full kraft.
Mannaminnet är kort brukar man säga men vissa saker glöms aldrig. 2018 var extremt. Sånt rättar inte till sig året efter utan hänger med i ett antal år. För många lantbrukare blev det inte bara ett hål i plånboken som de flesta fortfarande inte har fyllt, det blev också foderbrist, säger Lennart Nilsson.
Rättad: I en tidigare version uppgavs fel källa i en faktaruta.