Regeringen bjuder in till köpfest

Fredrik Sandberg/TT: Köp! Nu vill regeringen att vi ska spendera våra pengar. Arkivbild.

Ännu är inte alla detaljer i budgetförslaget kända, men det är ändå tydligt att regeringen vill öka konsumtionen. Lite som en sockerchock i en dyster tid, för att vi inte ska tappa hoppet och modet, konstaterar Maria Landeborn, privatekonom på Danske bank.

Risken är annars att det sprids en oro som får folk att sluta spendera pengar. Det försöker regeringen undvika, säger hon.

Bland de viktigaste förslagen för hushållen är skattesänkningen som ska ge omkring 1 500 kronor mer i plånboken till alla per år, tycker hon. Höginkomsttagare får inte mer sänkning än de med lägre inkomster.

Det är fokus på låg- och medelinkomsttagare. Sedan ska skatten sänkas ytterligare, men då betalas sänkningen ut som en klumpsumma till midsommar 2022, säger hon.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, håller med om att skattesänkningen blir en välkommen peng för många, men allra viktigast tycker han att förbättringen för pensionärer med de lägsta inkomsterna, och höjningen av underhållsstödet till ensamstående är.

Pensionärer gynnas

Pensionstillägget, som betalas ut från och med september nästa år, kan ge som högst 600 kronor per månad till dem med inkomster mellan 9 000 och 17 000 från allmän pension. Samtidigt ska pensionärer gynnas av skattesänkningar genom höjt grundavdrag på maximalt 800 kronor vid årsskiftet. Avsikten är att skillnaden i beskattning mellan pensionärer och andra ska vara helt borta den 1 januari 2023.

Det är extremt välkommet. 600 kronor i höjning kanske inte ser mycket ut, men för dem med låga inkomster räknas varje krona, säger Arturo Arques.

Effekten av pensionshöjningen och skattesänkningen för en undersköterska som jobbat i 40 år och har en pension på 12 000 blir enligt regeringen 487 kronor per månad. Inte illa, tycker Arturo Arques.

Men han aktar sig för att utropa de sämst ställda pensionärerna som vinnare. I de här inkomstlägena handlar det mest om att över huvud taget klara av månadens utgifter, och det gäller också fler grupper, Konstaterar han.

Många ensamstående med barn har det tufft i dag. Och två av tre av dem är kvinnor. Kvinnor har ofta lägre lön än män, så det här är en åtgärd som är välriktad för att hjälpa dem som har det tuffast, säger han.

Den fattige köper mer

Staten vill att vi ska konsumera, och både Maria Landeborn och Arturo Arques förklarar att det är väl känt att den som har små inkomster i större utsträckning gör av med de extra pengar som kommer in.

Höginkomsttagare behöver ju inte pengarna på samma vis, så de har en benägenhet att spara i stället. Och det är inte det staten vill nu, säger Maria Landeborn.

Hon pekar också på förändringarna i rutavdraget, som ska få fler att köpa tjänster.

Det är både höjt tak och fler tjänster som ingår. Till exempel tvätt på tvättinrättning, och transport av bohag till återanvändning.

Taket för ruttjänsterna höjs till 75 000 kronor per person.

Dyrare sprit

Bland förslagen finns också ett rotliknade avdrag för installationer av solceller och laddstolpar för elbilar.

Det blir som ett separat rotavdrag för extra skjuts, säger Maria Landeborn.

Fast det finns också ett par förslag som kommer att svida i somligas plånböcker. Alkohol- och tobaksskatten höjs något, det har inte gjorts på flera år, så det kanske är dags, enligt Arturo Arques.

Schablonberäkningen för fossilbilar förändras så att det blir dyrare att köra sådana bilar, medan beräkningsmodellen för miljöanpassade bilar behålls, även om kraven för vad som klassas som miljöbil skärps, säger Maria Landeborn.