Starka rapporter bäddar för utdelningsfest

Stora belopp finns trots covid-19-pandemin redan avsatta för utdelningar och återköp av aktier från de stora nordiska bankerna.

Fem av dem har rapporterat i veckan, i tur och ordning Swedbank, Handelsbanken, DNB, SEB och Nordea. Danske Bank släpar efter några veckor och ska presentera sin rapport för tredje kvartalet den 4 november.

De vill dela ut

Alla fem som har rapporterat är inne på samma spår. De vill dela ut, men kommer att följa rekommendationerna från tillsynsmyndigheter.

Från myndighetshåll har det varit tyst i frågan i veckan, trots att bankerna har radat upp positiva överraskningar vad gäller allt från vinster till räntenetto som kreditförluster.

De svenska bankerna uppmanades i FI:s stabilitetsrapport i juni att avstå från utdelningar tills det att omfattningen på eventuella förluster är mindre osäker. Generaldirektör Erik Thedéen har sedan dess upprepat denna rekommendation, senast i ett anförande i början av september.

Veckans starka bankrapporter har inte föranlett någon reaktion från FI-chefen.

Det han sade den 1 september gäller fortfarande, säger Victoria Ericsson, presskontakt på FI.

Nästa tillfälle för Thedéen att justera sin rekommendation ligger lite drygt två veckor bort. Han ska den 11 november hålla ett anförande inför bankindustrins elit i Vinterträdgården på Grand Hotel i centrala Stockholm, där tidningen Dagens Industri arrangerar konferensen DI Bank 2020.

Han kommer att prata om utdelningar på DI Bank, säger Ericsson, utan att avslöja vad budskapet blir.

Kan slå mot förtroendet

Frustrationen är tydlig bland analytiker.

Det finns inget scenario jag kan se där bankerna inte skulle klara sig och betala en utdelning, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

Han beskriver stoppet för bankutdelningar som orimligt och varnar för att det kan vara på väg att slå mot förtroendet för regleringen av banksektorn.

Kapitalmarknaden kan tappa förtroendet för bankregleringen. Det tror jag redan att vi är på väg att se.

Vad är det för regler vi har när man ändrar reglerna när det väl gäller? Då tappar man förtroendet för regleringen och det tycker jag är jätteproblematiskt.

För investerare framstår bankaktier som osäkra placeringar, då avkastningen inte går att räkna hem.

Den här godtyckligheten skapar en volatilitet i bankerna, vilket kan fördyra bankernas finansieringskostnader och göra att aktieägare blir ointresserade av bankerna.

Andreas Håkansson tillägger att för mycket kapital i bankerna på sikt skapar tendenser till osund utlåning, när bankerna jagar avkastning på överskottet.

Man kanske då börjar låna ut till företag eller hushåll som egentligen inte skulle ha något lån.