Coviddrabbat Teneriffa längtar efter svenskar

Mia Holmberg Karlsson/TT: Hotelldirektören Roberto Barreiro blickar ner över Sunprime Coral Suites & Spas poolområde. Bara runt en femtedel av de skandinaver som brukar fylla hotellet så här års har kommit hit.
Mia Holmberg Karlsson/TT: Vanja och Göran Befrits från Stockholm firar 80-årsdag på Teneriffa. De har båda antikroppar efter att ha insjuknat med covid-19 i april.
Mia Holmberg Karlsson/TT: Stranden i Los Cristianos är av smittspridningsskäl tömd på solstolar. På morgontimmarna jämnar en traktor ut den från Sahara importerade sanden.
Mia Holmberg Karlsson/TT: Stängda butiker på paradgatan i Playa de las Américas. Grannbyn Los Cristianos har slukat det mesta av de nyankomna turisterna.
Mia Holmberg Karlsson/TT: På strandpromenaden i Los Cristianos är pandemins verkningar synliga.
Mia Holmberg Karlsson/TT: Scott Waters, Sylvain Sevenier och hunden Diddy väntar på att turismen ska återvända till Teneriffa och deras bar vid stranden i Los Cristianos.

Solstolarna ligger på hög och bananbåtarna är ihoppackade. Längs med strandpromenaden tävlar inkastarna om de få turister som letat sig hit. Ytterligare några meter bort, på paradgatan Avenida Las Américas, där shoppingsugna britter, tyskar och skandinaver brukar fylla promenadstråken – är merparten av både hotell och butiker igenbommade.

Det är lugnt och behagligt, men också lite sorgligt och ödesmättat med allt som är stängt, säger Vanja Befrits från Stockholm.

Hon är här på kanarieön Teneriffa för att fira maken Görans 80-årsdag. De har båda antikroppar mot covid-19 – redan i april insjuknade paret efter att ha smittats av viruset. Vanja klarade sig hyfsat medan Göran låg 16 dagar på sjukhus.

Precis som alla turister som reser hit har de dessutom behövt testa sig för viruset för att kunna visa upp ett negativt provresultat vid ankomst till hotellet.

Det känns tryggt här. Vi kunde inte ha något 80-årskalas hemma, inte träffa släkt eller vänner, så vi kände att vi måste göra något i alla fall, säger Vanja Befrits.

"Borde vara högsäsong"

Det är ovanligt varmt för årstiden, nära 30-gradersstrecket, och under de obligatoriska munskydden blir det snabbt kvavt. Göran Befrits drar ner sitt under hakan för en stund, trotsar hotet om böter på 100 euro.

Det är jobbigt med munskyddet. Jag får lite andnöd, säger han.

1956 landade de första svenska charterturisterna på Teneriffa, en av 13 kanarieöar utkastade i havet drygt 30 mil väster om Afrikas Atlantkust. Sedan dess har turismen växt lavinartat – varje år landar runt fem miljoner turister på Teneriffa och näringen utgör i dag runt 60 procent av BNP.

Roberto Barreiros pappa var en av de som tidigt insåg värdet av fastlandseuropéernas längtan efter sol och värme under vinterhalvåret. För ett halvt sekel sedan öppnade Barreiro den äldre ett av de första hotellen på Teneriffas sydkust, som med hjälp av den danske charterpionjären Simon Spies snart fylldes av skandinaver. Nu är verkligheten en annan – trots att turisterna så smått har börjat återvända är hotellet knappt belagt till hälften.

Vi kämpar fortfarande. Det här borde vara högsäsong. Från de nordiska länderna har vi ungefär 20 procent av det normala antalet gäster, samtidigt som vi behövt investera mycket för att möta alla krav från regeringen. Det är en enorm lista, 20 sidor med regler och riktlinjer, säger Roberto Barreiro, nu generaldirektör för kedjan hans pappa startade.

Kritisk mot regeringen

Runt poolen solar en handfull hotellgäster på solstolar placerade på behörigt avstånd från varandra. Orangea skyltar påminner gästerna om att hålla avstånd, sprita händerna och bära munskydd. På frukostbuffén ligger maten portionsförpackad och alla redskap måste bytas ut varje kvart.

Roberto Barreiro är kritisk till den spanska regeringens virusstrategi, som han kallar "en total berg-och-dalbana", framför allt eftersom att Kanarieöarna hittills inte drabbats av en smittspridning i närheten av den som synts på fastlandet.

Spanien gick från en extrem till den andra – från att inte göra något alls till att över en natt stänga ner hela landet, utan hänsyn till hur smittspridningen såg ut i olika regioner. För oss är det en ständig kamp mot regeringen. Vi behöver turisterna, vi litar mer på dem än på vår regering, säger han.

Testkrav "en garanti"

Stående på den övergivna paradgatan i Playa de las Américas äter taxichauffören Antonio Gómez en lunchmacka i stekande sol. Sedan nedstängningen i mars har kunderna varit få och tillvaron svår.

Pandemin har varit katastrofal. Du ser ju hur det ser ut, säger han och slår ut med armen över den tomma tvåfiliga avenyn.

På frågan om kanarierna oroar sig över att turisterna ska komma hit med smitta skakar han på huvudet:

Att alla måste ta ett test för att få komma känns som en garanti.

Ekonomiskt stödpaket

Enligt de spanska pandemilagarna måste företag betala ut minst 25 procent av de anställdas lön trots att de inte har någon intäkt - en mardröm för små företag, men en välbehövlig åtgärd för arbetstagarna. Regeringens krispaket på 2 000 miljarder euro , som presenterades dagarna efter den totala nedstängningen den 14 mars, har varit en livboj för många av de Teneriffabor som förlitar sig på det stadiga flödet av turister till ön.

Sylvain Sevenier och Scott Waters, som driver en bar på den lilla men livliga restauranggatan San Telmo i hamnbyn Los Cristianos, har regeringsstödet att delvis tacka för att drömmen om en egen bar med utsikt över Atlanten inte slagits i bitar.

Vi fick 600 euro var under lockdown. Det var inte tillräckligt för att täcka utgifterna, men med hjälp från våra familjer så överlevde vi. Vi hade tur – många andra gjorde det inte, säger Sevenier.

"Är en mardröm"

Den 10 juli, efter nästan fyra månader "i ide", återöppnade paret portarna till sin bar Havanas. Den första glädjen byttes snart mot ångest över de dagliga besöken från polis – två, tre gånger om dagen kontrollerades att riktlinjerna följdes till punkt och pricka.

Missförstå mig inte; det är bra att reglerna finns, men över hälften av barerna på den här gatan har straffats med böter på 30 000 euro och tre månaders nedstängning för småsaker. Det är en mardröm.

Med hunden Diddy i knät blickar han ut över solen som sänker sig bakom grannön La Gomera.

Vi kan inte göra så mycket annat än att vänta. Vänta och hoppas att turisterna kommer tillbaka.