Jättegap i livsinkomst mellan kvinnor och män

Det skiljer omkring 3,2 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män. Förra året tillsattes en kommission för att ta fram förslag med syftet att på sikt öka den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor.

Kvinnor har fortfarande bara 77 procent av mäns inkomst och det gapet har inte ändrats sedan 1995, säger Lise Bergh, när kommissionens delbetänkande presenterades på en pressträff.

Ojämlik fördelning

Ett slutbetänkande ska redovisas i december i år. Men i den första delen av arbetet har kommissionen tittat på hur offentliga stödåtgärder faktiskt fördelas, samt hur myndigheternas arbete kan påverka den ekonomiska jämställdheten.

Varje år fördelas stora belopp i form av stödåtgärder som sjukersättning, föräldrapenning och andra ekonomiska bistånd, samt stöd till företagande och stöd inom arbetsmarknadspolitiken.

Enligt Lise Bergh råder en ojämn fördelning av stödåtgärder mellan män och kvinnor inom alla politikområden.

Kvinnor tar i större utsträckning än män del av stödåtgärder som är inkomstprövade och oftare utgörs av ersättningar som kompenserar för inkomstbortfall, säger Lise Bergh.

Män, däremot, tar i större utsträckning del av de stödåtgärder som utgörs av insatser och stöd som för dem närmare arbetsmarknaden och ger förutsättningar att ackumulera inkomster, enligt Bergh.

På kort sikt har de här skillnaderna en utjämnande effekt, just för att kvinnor i större utsträckning än män tar del av transfereringar som kompenserar för inkomstbortfall. På lång sikt blir resultatet ojämställda livsinkomster eftersom män i större utsträckning än kvinnor får mer effektiva stöd för att komma i arbete och behålla i arbete och mer stöd till egna företag.

Könsuppdelad statistik

Kommissionen konstaterar också att myndigheternas arbete och verksamheter på olika sätt påverkar den ekonomiska jämställdheten. Bland annat konstateras att flera myndigheter, trots att de har ett krav på sig att redovisa könsuppdelad statistik inte gör det.

Utan könsuppdelad statistik kan vi inte tolka statistiken ur ett könsuppdelat perspektiv, säger Lise Bergh.

Vi ser behov av att myndigheterna redan nu börjar se över bristerna i redovisningen av könsuppdelad statistik och gör mer strukturerade och systematiska analyser.

Kartläggningen visar samtidigt på att de myndigheter som har specifika uppdrag att verka för jämställdhet, har kommit längre i det arbetet.

"Jag välkomnar rapporten som blir ett viktigt underlag för regeringen i det fortsatta arbetet, och ser fram emot att ta del av kommissionens slutrapport senare i år", säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (S), i en kommentar.