Tyska företag verksamma i utlandet blir skyldiga att kontrollera så att underleverantörerna respekterar mänskliga rättigheter och miljökrav.
Företagen blir inte automatiskt ansvariga för leverantörers agerande, men blir däremot skyldiga att genomföra risk- och konsekvensanalyser och vidta åtgärder om brister uppdagas. Annars hotar böter på upp till 2 procent av årsintäkterna, och dessutom diskvalificering från offentliga upphandlingar.
Den här lagen skyddar arbetstagare i de spretiga leveranskedjorna från utnyttjande och garanterar mänskliga rättigheter över hela världen, säger finansminister Olaf Scholz.
Riskerar att slå fel
Arbetsgivarorganisationen BDA varnar för att hotet om böter kommer leda till att tyska företag drar sig ur utvecklingsländer där mänskliga rättigheter har svag ställning, vilket i sin tur riskerar att slå mot arbetstagarna när mindre nogräknade företag flyttar in.
"Lagen skadar precis de människor det är meningen att den ska skydda", skriver BDA.
"Den kommer att innebära att utländska företag som inte måste följa de tyska reglerna hoppar in och ersätter tyska företag."
Frågan vinner mark
Ideella organisationer och fackföreningar har länge krävt lagstiftning som ökar storföretags ansvar för mänskliga rättigheter i leverantörsleden. Och frågan har vunnit mark.
Flera europeiska länder har infört eller överväger att införa lagstiftning. Dessutom filar EU-kommissionen på ett direktiv som väntas komma under 2021.
I Sverige har Statskontoret rekommenderat att lagstiftning bör övervägas, men regeringen har förhållit sig avvaktande.