Energimyndighetens senaste scenarioanalyser över energisystemets utveckling ligger i linje med andra bedömningar vad gäller ett ökat behov av fossilfri elproduktion. I myndighetens samtliga scenarier byggs den förnybara energin ut och utfasningen av fossila bränslen fortsätter. Energimyndigheten tar också höjd för både ny och befintlig kärnkraft även efter 2040.
Energimyndigheten tar regelbundet fram scenarioanalyser över energisystemets utveckling. I den senaste analysen som presenterades den 18 mars tittar man på energianvändning och tillförsel fram till 2050. Detta görs i flera olika scenarier med olika antagande kring priser, tillväxt och omställning.
– Energimyndighetens scenarier ligger i linje med vad många andra bedömare pekar på. Elektrifieringen ökar och därmed behovet av fossilfri el. Vår bedömning är att alla delar av dagens energisystem, både el och värme, kommer att spela en stor roll även om 30 år, säger Gunilla Andrée, tillförordnad vd Energiföretagen Sverige.
I Energimyndighetens samtliga scenarier byggs den förnybara energin ut och utfasningen av fossila bränslen fortsätter. Ett genomgående resultat i alla scenarier är att befintlig kärnkraft fortsätter att bidra även efter 2040, genom ytterligare livstidsförlängning. Sverige fortsätter också att vara en nettoexportör av el.
Elanvändningen förutspås öka kraftigt. I det scenario som bygger på ökad elektrifiering ökar elanvändningen till 234 TWh 2050. Här bidrar ett ökat elpris till att både havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft byggs utan subventioner. Även i scenarierna utan omfattande elektrifiering ökar elanvändningen. Omställningen av transportsektorn fortsätter och den elektrifieras mer i samtliga scenarier.
– Energimyndigheten lyfter att fjärr och kraftvärmen fortsätter att vara en viktig del av energisystemet. Produktionen bedöms ligga på dagens nivå och domineras av förnybara bränslen, liksom idag. Energimyndigheten pekar samtidigt på risken för målkonflikter vad gäller användningen av biobränslen, inte minst vid en ökad användning i transportsektorn. Vidare tar myndigheten höjd för både ny och befintlig kärnkraft i ett framtida samhällsekonomiskt effektivt system även efter 2040, avslutar Gunilla Andrée.
Källa: Energiföretagen Sverige