Rekordkraftiga prisökningar på bostäder

Fredrik Sandberg/TT: Ingen hejd på bostadspriserna. Arkivbild.

Under mars steg priserna med två procent i genomsnitt över landet. Det är en kraftig ökning på en enskild månad. Villorna drar iväg extra mycket. På årsbasis ligger uppgången nu på strax under 20 procent, vilket är rekordhöga prisökningar.

Då pratar vi många hundratusen i värdeökning, det är anmärkningsvärt, säger Per- Arne Sandegren.

En snittvilla kostar drygt fyra miljoner kronor i riket, i Stockholmsområdet, som är dyrast, över sju miljoner kronor.

Söker större

Att priserna på hus och större bostadsrätter stiger mest, hänger sannolikt ihop med coronapandemin där fler söker sig till större bostäder. I vissa delar av Stockholms innerstad ligger kvadratmeterpriset nu högre på större lägenheter än mindre, vilket i princip aldrig händer, enligt Sandegren.

Bieffekten blir de allt större barriärerna för nya på köpebostadsmarknaden.

Är du inte inne blir det svårare och svårare att komma in, säger Sandegren.

Och rimligtvis lägger människor mer och mer av hushållsbudgeten på bostaden, i alla fall bland dem som gjort en affär senaste året eller åren, vilket även visas av Finansinspektionens mätningar om att bolånet ökar i relation till den disponibla inkomsten.

Inte rimligt

Vid sidan om de kraftiga prisökningarna noterar även antalet bostadsaffärer nya rekordnivåer. Det såldes 30 procent fler bostadsrätter under mars jämfört med samma tid i fjol. Villaaffärerna var 15 procent fler.

Framåt då, fortsätter prisuppgången? I närhet finns inget som tyder på motsatsen, snarare tvärtom, enligt Per-Arne Sandegren. Enligt Mäklarsamfundets senaste mätning spår 65 procent av mäklarna att småhuspriserna stiger ytterligare andra kvartalet.

Men på längre sikt så finns det ingen som helst rimlighet i en bestående prisökning på över tio procent som det är nu, säger Sandegren.

Naturlig inbromsning

Tor Borg, analytiker på Boverket, räknar med att det kommer en naturlig inbromsning.

När priserna är på dessa nivåer, så blir det svårt att hålla i gång det här, säger han.

Ett tecken på det är, enligt Borg, att prisuppgångarna inte är lika stora i områden där bostadspriserna är högst.

Han bedömer också att även en mindre ränteuppgång kan få effekt.

Den behöver inte vara dramatisk. Om räntan stiger till två procent så tror jag bostadsmarknaden bromsar in, säger Borg.

Den tillfälliga amorteringslättnaden under pandemin upphör sista augusti och kan också få en liten effekt på prisökningarna, enligt honom.

Borg pekar även på att det byggs "väldigt mycket" bostäder nu, framförallt hyresrätter, vilket på sikt kan minska prisuppgången.

Problemet med den kraftiga prisökningen är framförallt att grupper som i dag inte äger en bostad har svårt att komma in på bostadsmarknaden, som ungdomar, nyanlända och andra med låga inkomster.

Man kan inte flytta när man får ett nytt jobb eller om man är student och kommit in på en utbildning, säger Borg.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det dock bättre att bostadspriserna stiger än sjunker, enligt honom.

Jag skulle inte vilja se fallande priser, säger Borg.