Hallberg: USA:s ståltullar kan snart tas bort

Henrik Montgomery/TT: Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) hoppas att EU snart har förhandlat bort Trumpregeringens ståltullar med den nya Bidenregeringen i USA. Arkivbild

Det är en fantastisk skillnad. Det är som dag och natt, säger Anna Hallberg när hon jämför sitt första samtal med USA:s nya handelsrepresentant Katherine Tai med tonläget på mötena med företrädaren från Trumpregeringen: Robert Lighthizer.

"Jag är väldigt positiv"

Trumpårens tullar, handelshinder och motåtgärder kan därmed börja monteras ned, hoppas handelsministern. Den utdragna konflikten om statliga subventioner till flygplanstillverkarna Airbus respektive Boeing likaså.

Nu vill man lösa ut det här från den nya administrationens sida, för att stärka den transatlantiska relationen, säger hon efter en videokonferens med Tai i torsdags.

Det är väldigt, väldigt roligt och jag är väldigt positiv och optimistisk till att USA kan ha en aktiv roll i de här helt avgörande frågorna för hela vår värld egentligen: klimatet och mänskliga rättigheter, med handeln i fokus.

Hallberg beskriver Trumpregeringens ståltullar och EU:s motåtgärder – med tullar på bland annat motorcyklar, juice och bourbon – som "lågt hängande frukter".

Vi kan och vi bör lösa ut de här gamla surdegarna i närtid.

TT: Försvinner ståltullarna snart?

Ja, jag hoppas verkligen det.

President Donald Trumps tullar på stål och aluminium från EU på 25 respektive 10 procent infördes 2018, med hänvisning till nationell säkerhet.

Bakslag på en halv miljard

På ett år raderade tullarna ut 18,4 procent av den svenska stålexporten till USA räknat i volym, enligt den svenska branschföreningen Jernkontoret. I kronor och ören innebar det ett bakslag på cirka en halv miljard kronor för svensk stålindustri.

Hur USA:s ståltullar slog 2020 är svårt att avgöra, då turbulensen kring pandemin gjorde handelsvolymer och priser svåra att jämföra mot andra år.

Jag upplever verkligen en stor vilja och ambition att få bort den här typen av destruktiva handelshinder mellan EU och USA. Men där behöver EU också vara konstruktiva. Det måste vara öppensinnat från båda håll, säger Hallberg.

Vi måste vara pragmatiska, tillägger hon.

Hallberg oroas här bland annat över att en del regeringar i EU under pandemin blivit mer nationalistiska, populistiska och protektionistiska.

Det finns låsningar inom EU som jag skulle vilja låsa upp. Det tycker jag är lite bekymmersamt.

Det transatlantiska samarbetet gentemot Kina var en annan het fråga som var uppe på mötet.

Där ser jag absolut att vi har helt andra möjligheter nu, med den här administrationen.

Hon beskriver WTO som en avgörande plattform för ett fungerande transatlantiskt samarbete gentemot Kina, men det krävs reformer för att få fart på WTO sedan Trumpregeringens blockeringar vingklippt organisationen.

Handel för mänskliga rättigheter

Bidenregeringen och EU införde i slutet av mars – tillsammans med Storbritannien och Kanada – sanktioner mot kinesiska beslutsfattare för brott mot mänskliga rättigheter i Xinjiang-provinsen i Kina.

Förutom officiella kinesiska motåtgärder har detta lett till en kinesisk konsumtionsbojkott mot den svenska klädkedjan H&M och andra stora västerländska företag – sedan de uttalat sig om rapporter om tvångsarbete i Xinjiang.

När TT tar upp frågan med Hallberg svarar hon bland annat att det är viktigt att inte bara se handelspolitiken som ett verktyg för att skapa tillväxt, jobb, sysselsättning och välfärd i Sverige.

Det ska också vara ett verktyg för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter, miljö och klimat, säger hon.

Att avbryta samtalen om ett svenskt investeringsavtal med Kina är dock inte aktuellt.

Då undrar jag vad alternativet är. Då förlorar vi ju möjligheten till dialog, transparens och insyn, som ändå ett sådant avtal ger oss, tillägger hon.