De svenska hushållens belåning var näst högst i Europa redan före pandemin. Bostadspriserna har stigit kraftigt de senaste tio åren och Riksbankens lågräntepolitik har eldat på den utvecklingen. Ovanligt nog innebar pandemin inte en avmattning av bostadsmarknaden, tvärtom.
Det här säger oss att den här krisen i det avseendet är ganska speciell. Vi får se längre fram och det här kommer säkert att diskuteras i många år, vad som har hänt här och varför, säger Ingves.
Enligt vice riksbankschef Per Jansson är det väldigt svårt att förklara prislyften på bostadsmarknaden med de inkomst- och ränteförändringar som orsakats av krispolitiken.
Räntorna har ju legat ungefär stabila. Och det är ju klart att det i någon mening har stöttat bostadsmarknaden. Men det kan inte vara förklaring till den här kraftiga uppgången, säger han via videolänk.
Han lägger till att marknaden snarare har påverkats av ökad efterfrågan och minskat utbud, en följd av ändrade preferenser på bostadsmarknaden och jobba hemma-trenden i pandemins spår.
Utfrågning i utskottet
Redan i mars förra året agerade Riksbanken genom att ge besked om att köpa upp till 700 miljarder i värdepapper, varav en stor del bostadsobligationer. Stefan Ingves säger under utfrågningen att de agerade rätt även om bostadspriserna steg med cirka 15 procent under det kommande året.
Under de omständigheter som rådde under våren för ett år sedan gällde det att ta hand om svensk ekonomi på bästa sätt.
I utfrågningen tog flera utskottsledamöter upp Riksbankens delvis omstridda stödköp av privata tillgångar, som bostads- och företagsobligationer. Det var första gången Riksbanken gav sig in i den snåriga världen av företagsobligationer.
Även om behovet av att "mildra effekterna av covid" minskade redan under sommaren gick Riksbanken vidare med att köpa företagsobligationer under hösten, något som förklaras med att det som utlovats måste fullföljas.
Man måste vara rädd om det förtroendet vi har. Om vi säger att vi ska göra en sådan sak kan vi få en momentan effekt, det är en väldigt viktig del av penningpolitiken.
Då måste man hålla sina löften, säger Cecilia Skingsley, första vice riksbankschef, till finansutskottet.
Fortsatt huvudvärk
Styrräntan har legat oförändrad på noll procent under pandemin, men på längre sikt blir det en balansgång för Riksbanken att väga risken för att höja styrräntan mot att inte göra det och därmed skapa ännu större belåning hos hushållen.
Det är fortsatt en huvudvärk och förmodligen en växande sådan eftersom skulderna blir större och större, säger Riksbankschefen.
Dock, vilket Stefan Ingves också påtalar, har politiken ansvar för att bostadsmarknaden ska utvecklas på ett hållbart sätt.
Jag har pratat om de här sakerna de senaste 15 åren och påpekat det gång på gång. Så här långt har ingen i Sverige varit villig att hantera bostadsmarknaden på ett sådant sätt så att skuldökningen stannar av.
Om eller när en kris kommer är Riksbanken beredd att agera kraftfullt även i fortsättningen, enligt Ingves. Dessutom, på grund av Riksbankens nu stora portfölj av bostadsobligationer, har banken själv en investerad risk i bostadsmarknaden.
Innehavet av bostadsobligationer uppgår till 304 miljarder kronor.