Branschens oro: Vattenkraft kommer försvinna

Grøtt, Vegard: Hur stor elproduktion som försvinner när alla vattenkraftverk ska miljöprövas är oklart. I slutändan kan det bli domstolar som bestämmer. Arkivbild

Enligt regeringens "nationella plan för moderna miljövillkor för vattenkraften" ska inte mer än 1,5 terawattimmar (TWh) försvinna när alla vattenkraftverks miljötillstånd prövas i domstol.

Det är cirka en procent av Sveriges totala energiförbrukning och drygt två procent av elproduktionen från vattenkraften.

Vattenkraften bidrar också till att balansera elsystemet eftersom den går att reglera efter behov, vilket blir än mer nödvändigt när väderberoende vindkraft byggs ut.

"Vi skakade hand"

Branschen och myndigheterna förde diskussioner i nästan två år för att hitta en bra balans mellan energibehov och miljön, säger Christer Ljunggren på Vattenfall.

Vi skakade hand på det och var stolta, i stället för att komma med problem från branschen hittade vi en lösning.

Men när vattenmyndigheterna skulle ta fram miljökvalitetsnormer som domstolen ska förhålla sig till var det hårdare krav som ställdes än de kommit överens om.

Det kommer leda till långa domstolsprocesser och betydligt hårdare bedömningar, tror Ljunggren. Han vill inte ge en siffra på hur mycket vattenkraft han tror kan försvinna, men säger att "väsentligt mycket mer" inte bara handlar om någon enstaka terawattimme.

Jag tänker inte bara på branschens väl och ve, jag tänker på hela Sveriges elförsörjning, säger Christer Ljunggren.

Riktvärdet att som mest 1,5 TWh får försvinna är inte inskrivet i lag, utan ett planeringsmål. När de drygt 2 000 vattenkraftverken miljöprövas är det upp till domstolen att göra en avvägning mellan miljönytta och elproduktionen i varje enskilt fall.

Försökt föregå problemet

Det är ett antal myndigheter inblandade i processen att se över miljövillkoren för vattenkraften. En av myndigheterna är Havs- och vattenmyndigheten (Hav) som har ett nationellt samverkansansvar.

Johan Kling, avdelningschef för vattenförvaltningen på Hav, säger att det inte går att garantera att bortfallet i elproduktionen inte blir större än tänkt.

Det är många aktörer inne i det här som gör olika bedömningar längs vägen. Beroende på hur normerna ser ut får man olika krav på vilka åtgärder man ska göra.

Exempel på åtgärder som kraftverken kan behöva göra är att leda förbi en del av vattenflödet så att fisken kan vandra uppströms eller att inte torrlägga älvarna helt nedströms.

Domstolarna gör avvägningar mellan olika intressen när det gäller åtgärder i enskilda vattenkraftverk. Eftersom man prövar det enskilda fallet kan det bli en viss variation, säger Johan Kling.

Regeringen ska klubba igenom

Det som vattenkraftsbranschen främst kritiserar är att åtgärdsplanerna som vattenmyndigheterna tagit fram är för långtgående. De tror också att åtgärderna kan bli dyrare än de 10 miljarder kronor som branschen samlat ihop i en fond för att täcka prövningsprocess och ombyggnationer.

De kritiserade åtgärdsplanerna ska beslutas av regeringen inom kort. Regeringen kan då välja att säga att åtgärdsplanerna är för långtgående och skicka tillbaka dem för revidering eller godkänna dem.

Det skulle förlänga processen, men är helt nödvändigt, menar Christer Ljunggren på Vattenfall.

Hellre att man gör rätt från början än att man riskerar att domstolsprocesserna blir utdragna och att vi får mycket större bortfall än det var tänkt.