”Den mest hållbara byggnaden är den som inte behöver rivas”

I moderna puts- och murbruk ingår ofta cement - ett material som ibland kritiseras på grund av sin miljöpåverkan. Vad är egentligen sanningen om murade och putsade byggnaders miljöpåverkan?

Text: Susanne Ringheim Kilje

En gång i tiden användes enbart kalk som bindemedel i puts- och murbruk, medan det idag är vanligast med cementbaserade mur -och putsbruk.

- Moderna tegelfasader är oftast bara en beklädnad. Då krävs det andra egenskaper på bruket, jämfört med tjocka väggar i till exempel en gammal kyrka, där murverket är den bärande konstruktionen, förklarar murarmästare Tomas Lööw på Puts & Plattsättning i Stockholm AB.
Det frigörs visserligen stora mängder koldioxid när man tillverkar cement, men cementputs suger åt sig koldioxid från omgivningen i mycket hög grad eftersom ytan är tunn och har lätt för att komma i kontakt med syre.

Johan Onno, vd för Mur & Putsföretagen, säger att Mur & Putsföretagens medlemsföretag använder cement som bindemedel i några av sina produkter, men att den delen är liten i förhållande till den totala mängden cement som används i Sverige. Utsläppen från cementtillverkning har också minskat påtagligt de senaste tjugo åren tack vare olika åtgärder.

- Dessutom karbonatiseras cementen i puts- och murbruk under sin livstid vilket innebär att koldioxid binds tillbaka in i produkten genom att den suger åt sig CO2, säger Johan.

bild
Fasader nominerade till Årets fasad 2021, ett pris som Mur & Putsföretagen har instiftat för att uppmärksamma murat och putsat byggande och fasader som bidrar till vackra och hållbara hus. Vinnarna tillkännages på Fasadforum den 11:e november. Bild: Mur & Putsföretagen

Sammanfoga, skydda och smycka

Putsbruk och murbruk har lite olika användningsområden och skiljer sig åt när det gäller sandens uppbyggnad, det vill säga fördelningen mellan sandkornens storlek. Putsbruk har historiskt använts för att skydda underlaget och för att smycka fasader och andra ytor. Putsbrukets sammansättning gör det möjligt att uppnå olika uttryck med hjälp av olika tekniker. Det möjliggör i sin tur en stor variation av estetiska effekter som kan samverka med ljusets skiftningar och ge extra effektfullhet.
Målarkalk är en svensk leverantör av produkter som fokuserar på traditionellt murat och putsat och som grundades redan 1948. Produkterna som används är kalk- och lerbaserade, som vedbränd kalk, offerputs, kalkputs, lerputs, interiörputs och kalkfärg. Företaget tillverkar självt både kalkbruk och kalkfärg - hydrauliska som reagerar med vatten och lufthärdande som reagerar med syre. Flera av produkterna är tillverkade i Sverige.
Ulf Nymberg, delägare i Målarkalk, ser att inställningen till kalkbaserade mur- och putsbruk har förändrats de senaste åren.

- Intresset har ökat och blivit bredare i takt med att det läggs in hållbarhetsaspekter på ett helt nytt sätt i alla delar av byggandet. Tegel kan ofta demonteras, rensas och återanvändas om det är murat med kalkbruk, tack vare att kalken är mjukare än cement. Även vid produktionen av kalk blir CO2-avtrycket mindre än för cement, eftersom det bränns vid en lägre temperatur. Därmed går det åt mindre energi, säger han.
Kalk har också den fördelen att den tar upp rörelser i underlaget på ett annat sätt än cement och att muraren har längre tid på sig innan materialet härdar, säger han.

- På grund av sin elasticitet och mjukhet så spricker inte kalkputs lika lätt som en starkare KC-puts när materialet under rör på sig.
Han betonar samtidigt att var sak har sin plats. Tunga brokonstruktioner, för att ta ett exempel, fungerar inte med kalkbruk. 

Trapporna under arbete. Foto: Tomas Lööw
Trapporna under arbete. Foto: Tomas Lööw

Rätt sak på rätt plats

Puts & Plattsättning i Stockholm AB riktar in sig på bevarande av kulturhistoriska byggnader. Även Tomas Lööw tror att medvetenheten runt kalkbaserade produkter, som ett alternativ till cementbruk, har blivit större.

- Men, som sagt, rätt produkter på rätt plats. Till exempel kräver kalkfärger fasader med kalkbruk för att fungera, säger han.
Ett aktuellt projekt som Puts & Plattsättning nyligen har avslutat, tillsammans med SH bygg, är murningen av Lokattens trappor vid Gamla Saltsjöbadens ändstation. Projektet är nominerat till Årets fasad, i kategorin renovering/ restaurering. Entreprenaden bestod av att demontera och bygga upp trapporna på nytt i enlighet med hur de såg ut i ursprungsplanen. Noggranna förundersökningar gjordes i projekteringsfasen, där även Puts & Plattsättning var behjälpliga.

- Trapporna har varit stängda i närmare femtio år. De går från Stadsgårdskajen till Dianavägen med en byggnadshöjd på ungefär tjugo meter. Lokattens trappor är en bärande konstruktion med valvslagningar, det vill säga öppningar, och väggar som är totalt två sten tjocka, säger Tomas.

bild
Lokattens trappor i Stockholm har nyligen återställts till sin ursprungliga form. Foto: Tomas Lööw

Vill minska klimatavtrycket fortlöpande

Mur & Putsföretagens medlemsföretag arbetar aktivt för att minska branschens klimatavtryck och kommer att fortsätta med det, säger Johan Onno. Det sker bland annat genom att öka möjligheten att välja transporter med fossilfria bränslen, bränning av tegel med biogas, användande av el från sol och vind samt återvinning och återbruk.

När KTH i en forskningsrapport analyserade effekterna av underhållsbehovet av fastigheter i ett långsiktigt perspektiv visade det sig att fasadunderhåll är starkt klimatpåverkande. Ju mindre underhåll, desto lägre koldioxidutsläpp. Underhållsbehovet på 100 - 200 års sikt får därmed stor klimatpåverkan.

- Vi tycker därför att det är viktigt att tidsperspektivet för en fasads livslängd sätts längre än de femtio år som idag används som norm. Murade och putsade fasader behöver väldigt lite underhåll, något som talar starkt för den typen av fasader. Den mest hållbara byggnaden är den som inte behöver rivas, konstaterar Johan.

bild
Två byggnader i bostadsrättsföreningen Solhus i Malmö. Ny puts med hydrauliskt kalkbruk och därefter avfärgning med Hyllingegårdens Sandkalk i en grön och en röd nyans. Foto: Målarkalk

Karbonatisering

Cement innehåller kalksten. Murbruk och putsbruk strävar efter att gå tillbaka till sin ursprungliga form – kalksten. I härdad cement reagerar kalciumhydroxid med koldioxid. Hela putsens volym har potential att karbonatiseras i takt med att koldioxiden sugs upp.

bild
Humanistiska fakulteten i Renströmsparken, Göteborg. Foto: Bert Leandersson