Hans största oro var att tillståndet för järnmalmsbrytningen skulle dras in helt av mark- och miljödomstolen.
Mark- och miljödomstolen i Umeå beslutade på torsdagen att bara delvis återkalla ägaren Kaunis Iron AB:s tillstånd. Den årliga tillståndsgivna produktionen minskas därmed från 20 miljoner ton malm till 7 miljoner ton malm.
Anledningen är att domstolen anser att verksamheten till viss del bedrivs i strid med gällande tillstånd, enligt ett pressmeddelande.
Klas Dagertun uppger att domstolens beslut inte påverkar verksamheten.
Vår produktionsplanering de kommande åren uppgår till ungefär 6 miljoner ton malm per år. Domen innebär en begränsning att kliva över gränsen 7 miljoner ton, säger han.
Kommunalråd glad
Kaunis Iron arbetar däremot med en ny ansökan om tillstånd för två nya dagbrott.
Enligt Dagertun kan nu Kaunisvaaragruvan fortsätta bedriva sin verksamhet drygt två mil från Pajala tätort utan en minskning av personalen.
Ulrika Hammarström, socialdemokratiskt kommunalråd i Pajala kommun är glad.
Det är en av de absolut största arbetsplatser vi har eftersom det är flera företag än bara gruvbolaget som är inblandade, säger hon.
Anledning till att Kaunis Irons tillstånd hittills varit överdimensionerat är att det företag som tidigare drev gruvan hade planer på en fördubblad produktion.
"Vore provocerande"
I ett pressmeddelande skriver Kaunis Iron att domen är principiellt viktig för att industrin ska kunna lita på att beviljade tillstånd faktiskt gäller.
Det var Naturvårdsverket som i juni 2018 ansökte om återkallelse av tillståndet för gruvverksamhet i Tapuli och anrikningsverk i Kaunisvaara, Pajala kommun.
Klas Dagertun anser att det vore provocerande om myndigheten överklagar domen efter en process som varat i 3,5 år.
Karolina Ardersjö, enhetschef på Naturvårdsverket, uppger att man nu måste gå igenom domen noggrant innan man beslutar sig för nästa steg.
När ärendet hamnade i domstol 2018 ansåg Naturvårdsverket att anläggningen inte är byggd enligt den ansökan miljötillståndet baserades på och att det finns risk för en negativ miljöpåverkan på närliggande vattendrag och våtmarker.
Delvis bifall
Ardesjö tycker att domstolen delvis går på Naturvårdsverkets linje, även om inte hela tillståndet återkallas.
Mark- och miljödomstolen anser i sin dom att storleken på gruvverksamhetens klarningsmagasin är underdimensionerat, men bedömer att ingen ingen otillåten miljöpåverkan sker på Muonio älv om produktionen hålls på dagens nivå.
Domstolen anser också att transporterna av järnslig på lastbil mot Pitkäjärvi och vidare med malmbanan mot Narvik är en transportlösning som inte omfattas av tillståndet.
Domstolen bedömer däremot inte att sänkningen av grundvattennivån är lika allvarlig som Naturvårdsverket gör.
Visst är det en påverkan från verksamheten, absolut, det är en stor omfattande grundvattenpåverkan som inte var förutsedd, säger Ardesjö.
Känner lättnad
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) konstaterar att svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse nationellt, regionalt och lokalt i Sverige.
"Jag, och förmodligen alla anställda, drar en lättnadens suck över att gruvverksamheten i Pajala har en framtid", kommenterar han skriftligt.
Thorwaldsson betonar att han inte lägger sig i domstolens arbete.
"Sverige har, och ska fortsätta ha, höga krav i prövningsprocessen och vi ska inte tumma på skyddet för vare sig miljö eller kulturvärden eller för den delen arbetsmiljö", kommenterar han.