Visst har vi blivit lite fattigare, konstaterar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
Tittar man på på reala inkomster så är det inte så konstigt. Lönen gröps ur av inflationen, och så kommer höjda räntor på det. Vi går mot dystrare tider, säger han.
Vi har också blivit deppigare, ekonomiskt sett. Han berättar att en rad olika undersökningar och prognoser, både här i Sverige och i Europa, visar på mer dämpade ekonomiska utsikter.
Hans egen bank SEB förväntar sig rejält lägre tillväxt och fortsatt hög inflation, och även Swedbank och Danske bank, bland andra, har sänkt sina prognoser. Detta kommer att strama åt en redan kärv ekonomi för många hushåll, enligt Danske bank. I april steg inflationen till 6,4 procent, från 6,1 procent i mars.
Påverkar olika köp
Enligt färsk forskning från Uppsala universitet så håller vi hårdare i våra plånböcker när tiderna blir sämre, men köpbromsen ser lite olika ut för olika typer av varor. Kapitalvaror, som bilköp, minskar redan när vi blir oroliga för vad som kan komma att hända, medan köpen av förbrukningsvaror minskar när exempelvis arbetslösheten är ett faktum, enligt forskaren Erik Öberg vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet som tillsammans med några andra forskare utvecklat en modell för att kartlägga vår konsumtionsminskning i sämre tider.
Börsfall från rekordnivåer
Börsen har gått ned runt 25 procent från det att den var på topp, och det är klart att den som har pengar där också känner sig fattigare. Tillgångarna är ju värda mindre, säger Jens Magnusson.
Men frågan är om det faktiskt handlar om någon förlust, i egentlig mening. Så länge man inte har sålt sitt aktieinnehav så finns ju ingen konkret förlust.
Det kan ju diskuteras. Tillgångarna är värda mindre och då känner man sig fattigare, men man har inte förlorat något, säger Jens Magnusson.
Men börsen har fallit från rekordnivåer, och under de senaste åren har väldigt många kunnat spara rätt mycket av sina pengar, påpekarJens Magnusson.
Hur det än ligger till med förlusterna så känner fler hur oron börjar mala kring ekonomin. Många har fått det tuffare. Men även andra oroas, som har gott om sparpengar på banken efter pandemiåren då vi inte gjorde av med så mycket pengar.
Det finns förklaringar till det, berättar Per Kristensson, professor i psykologi med inriktning på konsumtion vid Karlstad universitet. Vi lyfter vi gärna fram risken för förlust framför möjligheten att vinna, förklarar han.
Det är en generell princip, som kallas förlustaversion. Vi är mer benägna att uppfatta risken för en försämring än chansen att vi får det bättre, säger han.
Han tycker att det är viktigt att vi känner till att det är så vi fungerar.
Nu när elen, drivmedlet och maten blir dyrare så upplever vi förluster, och det kan göra att vi upplever oss som fattigare och blir deppigare. Mer deppiga än vi var glada över de goda tiderna, om man får tro teorin om förlustaversionen.
Vana att ha det bra
Det finns en annan teori som också är relevant, som kallas ägandeteorin (endowment effect på engelska). Den går ut på att vi håller fast vid vanan med sådant som vi har, säger han.
Det behöver inte vara fysiska föremål, det kan också vara sådant som utlandssemestrar eller annat som vi vant oss vid. Vi vänjer oss vid att ha, och då vi av någon anledning inte kan fortsätta så upplever vi en förlust. Det kan också förklara vår ekonomiska oro och fattigkänsla nu, förklarar Per Kristensson.
Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi med inriktning på ekonomisk psykologi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, tror att förutom vår motvilja mot förluster så är det också pandemin och kriget som påverkar.
Jag tror att vi låter oss påverkas av att ha reella hot mot oss också. I och med det så smyger sig en domedagskänsla på, och vi får katastroftankar om ekonomin.