Många resenärer var på väg mot flygplatsen och semestern när de nåddes av strejkbeskedet i måndags.
Sommaren, när det är som mest resenärer, känns som fel tidpunkt, de borde kunna hitta en överenskommelse, sade Thelma Thörnblom till TT i måndags, efter det att resan till Kreta just blivit inställd.
Samtidigt riktas mycket ilska och frustration mot de strejkande piloterna i Svensk pilotförenings sociala medier.
Det skräds inte med orden i kommentarsfälten: "Så själviskt av piloter att medvetet strejka när flest vill resa" och "Tack för att ni sabbar semestern och för att ni hjälper till att sänka bolaget", lyder några utvalda inlägg.
Men andra står bakom de strejkande piloterna.
"Respekt till er! Kämpa på trots ignoranta idioter som attackerar er!", "Stå på er!" och "Ni gör helt rätt som strejkar, ni är värda att behandlas med respekt", går det också att läsa bland kommentarerna.
Kan få större sympati denna gång
Den senaste SAS-strejken var 2019, då piloterna krävde högre löner. Det gav inte så mycket sympatier hos allmänheten, eftersom piloterna redan ses som en högavlönad grupp, enligt Christer Törnqvist, universitetslektor i företagsekonomi och strejkforskare vid högskolan i Skövde.
Nu handlar strejken i stället om att piloterna anser att SAS har åsidosatt återanställningsrätten i kollektivavtalet då flygbolaget anställt ersättare i stället för tidigare medarbetare som varslades under pandemin.
Det kan ha större chans att vinna stöd hos allmänheten.
När man genomför undersökningar om vad man värderar mest i ett arbete så kommer anställningstrygghet och arbetsmiljö alltid högst upp. Det är en fråga som människor kan identifiera sig med, säger Christer Thörnqvist.
Skuld avgörande
Men det beror också på hur väl piloterna lyckas förmedla sitt budskap.
I media har det mest handlat om drabbade resenärer som har fått sina semesterresor inställda och om hur mycket SAS förlorar på detta. Hittills har piloternas anledning till strejken inte kommit fram speciellt mycket.
En stor del av ilskan som riktas mot SAS och piloterna grundar sig i att strejken bryter ut just under semestertider.
Det kan lätt bli så med strejkande, att det blir vid ett illa valt tillfälle, men egentligen har parterna inte så mycket att välja på utan strejken bryter ut när man har ett avtalslöst tillstånd. Så länge det finns ett gällande kollektivavtal som båda parter har skrivit under så får man inte strejka, säger Christer Thörnqvist.
Långa förhandlingar
SAS-piloternas kollektivavtal löpte ut i slutet på mars och sedan dess har förhandlingar mellan facket och ledning pågått – och gått i stöpet stundvis.
Förhandlingarna har pågått under ganska lång tid. Men det är också så att det ska jämkas mellan tre olika länder.
Efter det att pilotfacket gick ut med att de skulle strejka gick SAS vd och koncernchef Anko van der Werff hårt ut mot piloterna när han kallade strejken för "skamlig" och sade även att det finns en "strejkkultur" på SAS.
Men det är inte så att SAS-piloter strejkar mer än andra piloter, menar Christer Thörnqvist. Däremot strejkar piloter allt oftare jämfört med andra yrkesgrupper, vilket det finns olika orsaker till.
En är att de inte ingår i trojkan, LO, TCO och Saco. I alla sådana fristående förbund blir det fler konflikter. Sedan hoppar också piloter runt mellan olika länder och stöter då på väldigt konkret hur förhållandena ser ut i andra länder.
Uttrycket "strejkkultur" ställer sig Christer Thörnqvist även frågande till.
Det är ingen som strejkar för att det är särskilt kul utan det är ganska rationella överväganden som ligger bakom. Det tas till som en sista åtgärd.