Så sparar du på elen – och ändrar dina vanor

Fredrik Sandberg/TT: En minut i duschen kan göra stor skillnad. Arkivbild.
Anna-Lena Lindqvist: Enkla åtgärder och nya vanor för att spara antal kilowattimmar av elförbrukning per år.
Alexander Larsson Vierth/TT: Ett svalare sovrum kan ge bättre nattsömn, i alla fall när det gäller elräkningen. Arkivbild.
Claudio Bresciani / TT: Strilar det för mycket? Det kan vara smart att byta munstycket i duschen till ett snålare. Arkivbild.
Fredrik Sandberg/TT: Rinner varmvattnet ut i avloppet? Arkivbild.

Uppvärmning är det som drar mest el i en eluppvärmd villa, förklarar Lars Ejeklint, energirådgivare på statliga Vattenfall.

Det står för 50 till 60 procent av den totala elkostnaden. Varmvatten och hushållsel står för ungefär hälften var av resterande del.

För att spara på elen behöver vi ändra lite på våra vanor, förklarar han. Det handlar framför allt om värmen och varmvattnet.

Kallare inne

Men mer ingripande åtgärder när det gäller värmen kan spara mycket, förklarar han. Isolering, förstås, men också värmesystemet. Lars Ejeklint berättar att det enligt Statistiska centralbyrån finns runt 600 000 småhus som är direktelvärmda eller som har en elpanna. Många har kompletterat sina hus med någon form av värmepump för att minska elanvändningen, men en hel del har ännu bara elen som värmekälla.

För den som har direktverkande el är byte till exempelvis luftvärmepump det som snabbast gör susen, enligt Lars Ejeklint.

Men även att sänka innetemperaturen ger stor effekt. En grads sänkning kan göra mycket för den som bor i ett hus med eluppvärmning, konstaterar han.

Man kan sänka temperaturen i rum som man inte är i så mycket, säger han.

Om man inte håller till i exempelvis sovrummet under dagen är det effektivt att dra ned värmen där och stänga dörren. Likaså att hålla det svalare i biutrymmen, som garage och källare.

En annan rätt enkel åtgärd är att byta tätningslister. Att isolera tak och byta fönster är stora och dyra saker, men just tätningslisterna är lätt att fixa före vintern. Lars Ejeklint räknar med att det kan spara upp mot 800 kWh på ett år – inte illa om hela förbrukningen för en eluppvärmd normalvilla ligger på 20 000 kWh.

Hur lång är duschen?

Varmvattnet kostar villaägaren i den eluppvärmda villan ungefär en fjärdedel av elräkningen, berättar Lars Ejeklint. Det innebär att man kan spara en hel del genom att förbruka mindre.

Hur länge duschar man egentligen? I en familj på fyra kan man spara mycket på att korta ned duschen med en minut var, säger han och uppskattar besparingen till ett par tusen kronor på ett år.

Men hur mycket varmvatten duschen släpper i från sig har också betydelse, förklarar han.

Ta en tiolitershink och sätt på vattnet. Om det tar mindre än en minut att fylla hinken så bör man byta duschmunstycke.

En annan vana som kan ändras för att spara är tandborstningen. Hur gör vi egentligen, låter vi varmvattnet strila medan vi putsar våra diamanter? Vi kanske inte ens tänker på att kronorna rinner ut i handfatet.

Det handlar om vanan.

Genom att stänga av så spar vi el, berättar Lars Ejeklint, och förklarar att varmvatten under två minuters tandborstning två gånger om dagen, och en familj på fyra, det blir en hel del pengar.

Kanske kan vi spara tusenlappar även på tandborstningen.

Golvvärmen i badrummet är också en kanske oväntat stor eltjuv. Tio kvadratmeter förbrukar ungefär 1 000 kWh per år, runt en femtedel av hushållselen för en vanlig genomsnittsvilla.

En dold eltjuv

Om golvvärmen står på 23 grader, och resten av huset håller 20 grader och dörren står öppen, då försöker golvvärmen hela tiden komma upp i 23 grader. Stäng dörren till toan, eller stäng av golvvärmen helt under sommarhalvåret.

Andra saker som kan spara en rejäl hacka är torkning av tvätten. Torktumlaren drar en hel del, i alla fall de som inte är alldeles nya.

Det går att torka tvätten ute, särskilt nu på sommaren.

Han tipsar också om att se till att hålla kyl och frys avfrostade och dammfria på baksidan.

Dammsug baksidan, där det brukar samlas damm. Om det ligger mycket där blir det som en filt när värmen ska dunsta av, säger Lars Ejeklint.