Trippelsmocka väntar hushåll - blir "blodigt"

Lars Pehrson/SvD/TT: Ingen muntergök. Michael Grahn, Danske Banks chefsekonom, målar upp en dyster prognos. Arkivbild.

Varje ny konjunkturrapport som prognosmakarna nu vaskar fram blir bara mer och mer negativ. Danske Banks senaste tillskott är inget undantag, tvärtom är det en av de mer negativa.

"Vi ser en giftig cocktail av tre ekonomiska chocker som träffar både svenska företag och hushåll med full kraft de kommande månaderna", skriver bankens chefsekonom Michael Grahn i en kommentar till rapporten.

På kort sikt är det riktigt blodigt. På lite längre sikt finns det ljus i tunneln, men då är vi inne i nästa år, säger Grahn till TT.

Den tuffaste för hushållen är de fallande reallönerna, det vill säga att inflationen är mycket högre än årets lönepåslag. Det gräver hål i plånböckerna.

Vi har ett tapp på fyra procent i reallöneutvecklingen – det har vi inte sett på 30 år. Man får gå tillbaka till början på 90-talet för att se sådana negativa tal. Redan nu speglas det i konsumentförtroendet som också är på trettioårslägsta, säger Michael Grahn.

Konsumtionen faller

Som en effekt faller konsumtionen och sedan är hela lågkonjunkturspiralen i gång där företagen får mindre att göra med uppsägningar som följd och stigande arbetslöshet, som i sin tur gör att konsumtionen faller ytterligare och så vidare.

Den andra delen är att Riksbankens kraftiga höjningar av styrräntan för att stävja inflationen beräknas slå rejält mot hushållen. Så sent som i september höjdes styrräntan med en procentenhet och ytterligare höjningar väntas.

Det här kommer att kännas väldigt tydligt mot slutet på året. Jag tror inte att hushållen riktigt har fattat vad som är på gång, för man har inte riktigt märkt av det. Det kommer naturligtvis att bita väldigt mycket, säger Michael Grahn.

Arbetsmarknaden stark

Den sista delen i trippelsmockan är de höga elpriserna. De tre faktorerna väntas samverka och nå sitt maximum i slutet på året och början på nästa år, enligt Michael Grahn.

Nästa år faller svensk BNP med 1,4 procent, en osedvanligt dålig siffra. Arbetslösheten stiger samtidigt till 8,2 procent i snitt, från 7,4 procent i år, enligt bankens prognos.

Än så länge är arbetsmarknaden stark. Det skulle bli ett ännu värre problem om arbetslösheten faktiskt börjar stiga ordentligt. Då är det inte bara så att man har mindre köputrymme utan även att man blir av med jobbet, säger Michael Grahn.

Det enda positiva är att inflationen bedöms toppa under senhösten på runt tio procent för att sedan falla kraftigt under 2023, ner till nivåer runt två procent mot senare delen av nästa år.

Sedan kan saker och ting ändras. Elpriserna kanske vänder ner, centralbankerna kanske inte höjer räntan så mycket som vi tror och inflationen kanske går ner ännu snabbare. Då kommer ju bilden att ljusna, men det är inget vi ser här och nu, säger Michael Grahn.