Expert: Fallet med fransk telekomjätte unikt

Fallet Orange blev när det först uppmärksammades för drygt tio år sedan en väckarklocka i Frankrike. Den utstuderade mobbningen som bolagets ledning utsatte sina anställda för, och som ledde till att 35 anställda tog sitt liv, väckte en debatt om arbetsgivares ansvar för sina medarbetare.

Domen under fredagen, där bland annat vd:n fick ett fyra månader långt fängelsestraff, visar enligt Tommy Iseskog att det sträcker sig betydligt längre än att bara omfatta säkra byggnadsställningar.

Principen är ganska enkel: Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Och om en domstol kan bevisa att arbetsgivaren inte har levt upp till det när en person har tagit sitt liv, då kan man utkräva ansvar.

"Låg kunskap"

Att hitta någon form av koppling mellan arbetsgivare och dålig arbetsmiljö har inte varit särskilt svårt i fallet med Orange och självmorden bland tidigare medarbetare. Den nu dömde vd:n Didier Lombards ska ha sagt till styrelsen att han själv skulle se till att anställda lämnar bolaget, om han så skulle kasta ut dem genom fönstret.

Men i många fall är det snarare bristen på handling som gör arbetsgivarens agerande oansvarigt.

Kunskapen om vilket ansvar man som arbetsgivare har är låg. Min erfarenhet är att man har förståelse att det finns ett ansvar, men att man inte har klart för sig vad det betyder i konkreta termer. Jag skulle säga att det i 98 procent av fallen handlar om underlåtenhetssynder. Och ofta tror arbetsgivaren att man har gjort rätt, säger Tommy Iseskog.

Höjda ekonomiska sanktioner

Han tycker att domen sänder bra och nödvändiga signaler. Förutom de enskilda cheferna döms nämligen även själva bolaget till närmare 800 000 kronor i böter. Hot om ekonomiska sanktioner är inte sällan verkningsfulla, konstaterar Iseskog.

Höjningen av taket för företagsböter i Sverige vid årsskiftet, från 10 miljoner till 500 miljoner, ger därför hopp om allt fler ansvarstagande arbetsgivare.

Förhoppningsvis får det samma effekt som när GDPR infördes, då många var rädda för hur dyrt det kunde bli om man gjorde fel.