Svensk Sjöfart avvisar Sjöfartsverkets förslag om höjda farleds- och lotsavgifter från den 1 januari 2026. Organisationen varnar för att förändringarna riskerar att slå mot klimatmålen, försvaga det svenska näringslivet och försämra sjöfartens konkurrenskraft. Ändringarna kan också leda till att gods flyttas över från sjöfart till vägtransporter, vilket kan påverka Sveriges försörjningsberedskap, anser de.
Kraftigt höjda farledsavgifter
Förslaget innebär att farledsavgifterna ska höjas med 3,75 procent samtidigt som miljöincitamenten minskas. Enligt Svensk Sjöfart står detta i strid med Sjöfartsverkets regleringsbrev och skickar fel signaler till rederier som investerat i klimatanpassningar.
– Att höja avgifterna och samtidigt sänka miljörabatterna skickar helt fel signaler till de rederier som gjort stora och dyra investeringar för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, säger Niklas da Silva, senior rådgivare på Svensk Sjöfart.
Beräkningar från branschorganisationen visar att den fartygsbaserade farledsavgiften kan öka med upp till 263 procent för fartyg i miljöklass A och med över 100 procent för fartyg i miljöklass B. Trots att endast 103 av drygt 2 400 fartyg under 2024 tog del av miljöincitamenten föreslås rabatterna minskas kraftigt.
– Att dessa relativt få fartyg till antalet ska stå för nästan 50 procent av Sjöfartsverkets behov av ökade avgiftsintäkter är fullständigt orimligt, säger da Silva.
Lotsavgifter och transparens
Organisationen avstyrker även förslaget om att höja lotsavgifterna med ytterligare 10 procent. Organisationen hänvisar till att avgifterna redan ökat under flera decennier och att verksamheten enligt tidigare analyser nått full kostnadstäckning.
– Vi ser återkommande höjningar utan tydlig redovisning av var pengarna går och ser fortsatt stora möjligheter till effektiviseringsåtgärder inom Sjöfartsverkets lotsningsverksamhet, säger da Silva.
Krav på statlig finansiering
Branschorganisationen vill att Sjöfartsverkets behov av ökade intäkter i stället hanteras via statliga anslag kombinerat med effektiviseringar. Dessutom bör kostnader för isbrytning finansieras genom anslag för att skapa långsiktigt hållbara villkor för sjöfarten.
Enligt Svensk Sjöfart är det avgörande att Sjöfartsverket når ekonomisk balans utan att kostnaderna vältras över på näringen, då detta riskerar att underminera både konkurrenskraft och Sveriges strategiska försörjningsförmåga.
