Regeringen föreslår i höstbudgeten en kraftig höjning av stödet till de regionala flygplatserna. Anslaget ökar från 210 till 528 miljoner kronor per år, samtidigt som ersättningen till beredskapsflygplatser fördubblas till 133 miljoner. Beslutet beskrivs som historiskt och väntas ge långsiktiga förutsättningar för flygplatser som länge brottats med växande underskott och risk för nedläggning.
Staten tar huvudansvar
Beslutet innebär att staten nu axlar det huvudsakliga ansvaret för finansieringen av regionala flygplatser. Tidigare har skillnader rått mellan de stora statliga anläggningarna, som Arlanda, och de mindre flygplatser som drivs av kommuner och regioner. De senare har länge pekat på att de medverkar till trafik in mot de statliga flygplatserna, vilket branschorganisation Svenska regionala flygplatser menar har genererat vinster för Swedavia utan att ge något tillbaka.
Kraftig förstärkning
År 2019 låg de samlade underskotten för de regionala flygplatserna på 544 miljoner kronor, 2024 på 690 miljoner och i år väntas siffran överstiga 800 miljoner. Situationen har lett till att vissa flygplatser övervägt nedläggning. Bakom underskotten ligger ökade säkerhetskrav, kostnader för miljöarbete och minskat flygande efter pandemin, särskilt på mindre linjer. Med förstärkningen kan flygplatserna i stället fokusera på att stärka tillgängligheten, stötta samhällsnyttiga funktioner som ambulansflyg och bistå Försvarsmakten.
Branschens reaktion
"Flygplatserna är inte ett underskott i boksluten utan en investering i hela Sveriges tillgänglighet och beredskap. Det är glädjande att regeringen nu vill ta ett tydligare ansvar för denna del av infrastrukturen. Regeringen har tagit flera viktiga beslut som syftar till att stärka det svenska flyget. Den borttagna flygskatten är ett annat bra exempel, och dagens nyhet kommer skapa bättre förutsättningar för flygets framtid," säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg.
– Flyget är en självklar del av transportsystemet och regeringen har ännu en gång lyssnat på branschens företrädare om vad som krävs för att stärka flygets del i helheten. Det är ett viktigt steg för ett mer robust och sammanhållet transportsystem, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen
Osäkerhet kvarstår
Trots satsningen riskerar vissa flygplatser, som Skavsta, att hamna utanför stödet. Flygplatser som inte omfattas av upphandlad trafik, beredskap eller varaktig inrikestrafik är i nuläget inte berättigade till driftstöd. I vissa fall hindrar även EU-regler möjligheten till ersättning, vilket skapat kritik mot bristande likabehandling.
Alla flygplatser bör behandlas lika
Peter Larsson, vd för Svenska Regionala Flygplatser, framhåller att flera flygplatser utför samma typ av trafik och bidrar med samma samhällsnytta, men ändå saknar statligt stöd medan andra får det. Samtidigt råder osäkerhet om vem som har det yttersta ansvaret för ett robust svenskt luftfartssystem. I det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver ägande och drift av radarförbindelser och andra tekniska system ses över. I dag saknas ett sammanhållet och långsiktigt system för detta.
Källa: Svenska regionala flygplatser och Transportföretagen Flyg
