Genom att använda AI och datorseende för att analysera rälsens skick har Trafikverket undvikit akuta byten och sparat 238 miljoner kronor på ett år. Den digitala tekniken gör det möjligt att upptäcka sprickor i tid och förlänga livslängden på rälsen, vilket minskar både kostnader och förseningar.
Mätvagnar filmar Trafikverkets hela järnvägsanläggning under färd, vissa bandelar upp till sex gånger per år. Linjekamerorna som används kan leverera högupplösta bilder i hastigheter upp till 160 kilometer i timmen. Bilderna på tågbanan analyseras och tolkas med hjälp av artificiell intelligens för att identifiera sprickbildning på rälsen.
– Genom att ta högupplösta bilder av rälens yta kan fel upptäckas tidigt och ge förbättrade möjligheter att styra och peka ut var sliptåget ska slipa. Det gör att vi kan reparera skadan innan den har hunnit bli så allvarlig att hela rälen behöver bytas. På så sätt minskar vi LCC-kostnaden och samtidigt minskar vi även tågförseningar som beror på rälfel, säger Per-Olof Larsson Kråik, järnvägsanalytiker på Underhåll, Trafikverket.
Stora besparingar
Tekniken har lett till att rälerna kan användas längre innan de behöver bytas ut. Genom att förlänga livslängden har myndigheten minskat driftstörningar och undvikit kostsamma akuta åtgärder. Resultatet blev en besparing på 238 miljoner kronor under ett år, pengar som istället kunnat läggas på andra underhållsinsatser.
– Nu när vi kan titta noggrannare får vi bättre kontroll, vilket i sin tur gör att vi kan köra längre på rälerna innan vi byter, säger Per-Olof Larsson Kråik.
Fler arbeten i spåren
Användningen av AI och digital övervakning är en del av den breda satsningen på att komma ikapp den eftersatta järnvägsinfrastrukturen. Under 2025 genomför Trafikverket fler än 1 700 arbeten i spåren – en historiskt hög siffra.
Källa: Trafikverket
