Geotermisk energi är ett av få förnybara energislag som hittills undgått politisk press i USA under president Donald Trump. Samtidigt som vind- och solkraft ifrågasätts av administrationen får geotermin både regulatoriskt stöd och växande investeringar, trots att de flesta projekten fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.
Tekniken bygger på att värme från jordskorpan tas tillvara genom borrade brunnar som leder upp hett vatten eller ånga till markytan. Enligt EU-kommissionens definition kan energin användas både för elproduktion och för direkt värme till fjärrvärme, varmvatten eller industriella processer. Till skillnad från väderberoende kraftslag kan geotermi leverera energi dygnet runt, vilket gör tekniken attraktiv ur ett driftsäkerhetsperspektiv.
Geotermi har länge utnyttjats i länder med lättillgängliga resurser, medan andra nu satsar på så kallade förstärkta geotermiska system, EGS. Metoden har tekniska likheter med hydraulisk spräckning och gör det möjligt att nå djupare och tidigare otillgängliga värmereservoarer. Det innebär dock också högre kostnader och tekniska risker, vilket hittills bromsat en bred utbyggnad.
Tillståndsprocesser kortas kraftigt
I maj meddelade U.S. Department of the Interior att myndigheten inför ett snabbspår för tillståndsprövning av geotermiska projekt på federal mark. Beslutet ligger i linje med Trumps energipolitiska agenda och innebär att handläggningstider kan kortas från år till som mest 28 dagar för projekt som bedöms som brådskande.
Bland de projekt som prioriteras finns tre anläggningar i Nevada som drivs av Ormat, ett bolag som även fick federalt stöd under Trumps första mandatperiod 2020.
– Geotermisk energi är en pålitlig energikälla som kan försörja kritisk infrastruktur för nationell säkerhet och stärka USA:s energioberoende, sade inrikesminister Doug Burgum i samband med beskedet.
Kapitalinflöde och nya storskaliga projekt
I december tog den amerikanska geotermispecialisten Fervo Energy in 462 miljoner dollar i en finansieringsrunda för att påskynda expansionen. Kapitalet ska bland annat användas till byggandet av Cape Station i Utah, som väntas leverera 100 megawatt till elnätet från 2026 och därefter byggas ut till 500 megawatt till 2028.
– Med snabbt växande efterfrågan från AI och elektrifiering behöver elnätet skalbara lösningar som alltid är tillgängliga, sade Jeff Johnson från investeringsbolaget B Capital i ett uttalande.
Samtidigt testas geotermiska värmenät i flera amerikanska städer och vid universitet. I New Haven har arbetet inletts med ett nät som ska försörja stadens Union Station och ett nytt bostadsområde med uppvärmning och kylning. Projektet är en del av stadens mål att minska utsläppen från kommunala byggnader och transporter till 2030.
– I slutänden får vi det mest effektiva värme- och kylsystem som finns för vår historiska station och omkring 1 000 bostäder, sade stadens hållbarhetschef Steven Winter.
Universitet och energibolag följer efter
Även Yale University bygger ett geotermiskt system för flera forskningsbyggnader. I delstaten Massachusetts har den första geotermiska anläggningen som ägs av ett energibolag tagits i drift i Framingham. Där har den ideella organisationen Home Energy Efficiency Team fått ett federalt bidrag på 8,6 miljoner dollar för att bygga ut ett befintligt nät som i dag försörjer cirka 140 kunder.
– Det här ger oss möjlighet att tydligt visa vilken tillväxtpotential geotermiska nät har, sade HEET:s chef Zeyneb Magavi.
Trots optimismen återstår frågor om kostnader, skalbarhet och hur snabbt tekniken kan bidra i större skala. Jämfört med vind- och solkraft är geotermi fortfarande kapitalkrävande och geografiskt begränsad, även om den politiska risken i nuläget framstår som lägre.
Källa: Oilprice.com, artikel av Felicity Bradstock
Fakta:
EGS-teknik är ännu inte kommersiellt etablerad i stor skala och flera projekt i USA befinner sig i demonstrationsfas. Uppgifterna om tillståndsprocesser och investeringar baseras på offentliga uttalanden från amerikanska myndigheter och bolag.
