Den tyska ekonomin befinner sig i en utdragen kris där vinsterna faller kraftigt, investeringarna uteblir och arbetsmarknaden försvagas. Nya siffror visar att även landets största och mest etablerade företag har svårt att upprätthålla lönsamheten, samtidigt som investerare i allt högre grad väljer bort Tyskland som industriland.
En genomgång från revisions- och konsultbolaget EY visar att de 100 omsättningsmässigt största företagen i Tyskland ökade sina samlade intäkter marginellt under de första nio månaderna 2025. Den totala omsättningen uppgick till cirka 1,55 biljoner euro, motsvarande en ökning med 0,6 procent. Samtidigt rasade vinsten före räntor och skatt med 15 procent till 102 miljarder euro. Drygt hälften av bolagen redovisade lägre resultat än året innan.
– 2025 var ännu ett krisår för den tyska ekonomin, säger EY-experten Jan Brorhilker till tidningen Merkur.
Kraftigt vinstfall i industrin
Utvecklingen är särskilt tydlig inom fordonsindustrin. De tre stora tillverkarna Volkswagen, BMW och Mercedes-Benz tappade tillsammans endast två procent i omsättning, men vinsten i den löpande verksamheten föll med hela 46 procent till omkring 17,8 miljarder euro. Än värre var situationen för kemiindustrin, där vinsterna minskade med 71 procent.
Vissa sektorer sticker dock ut i motsatt riktning. IT-bolag lyckades nästan fördubbla sina vinster, medan företag inom hälsosektorn redovisade ett resultatlyft på 40 procent. Dessa undantag ändrar dock inte helhetsbilden av en ekonomi där kärnindustrin försvagas.
Massiv jobbförlust och ökande konkurser
Krisen slår hårt mot arbetsmarknaden. Under perioden januari till september 2025 försvann cirka 17 500 jobb inom de 100 största företagen. Sedan 2023 har antalet anställda i dessa bolag minskat med omkring 100 000 personer. Industrin står för den största nedgången, med 120 300 färre jobb på ett år, motsvarande minus 2,2 procent.
Fordonsindustrin är även här värst drabbad. Antalet anställda minskade med 6,3 procent till 721 000 personer, vilket innebär att 48 800 jobb försvann. Volkswagen planerar att dra ned 35 000 tjänster vid sina tyska anläggningar fram till 2030, medan leverantören Bosch aviserat 22 000 färre jobb inom sin mobilitetsverksamhet. Enligt Brorhilker sker nedskärningarna främst inom administration, delvis till följd av ökad användning av AI.
Samtidigt når företagskonkurserna rekordnivåer. Enligt Statistisches Bundesamt registrerades 21 812 konkurser under 2024, den högsta siffran sedan 2015. I augusti 2025 låg antalet konkurser 12,2 procent högre än samma månad året innan. Transport och lager, byggsektorn samt hotell- och restaurangbranschen hör till de mest utsatta.
Investerare tappar intresset för Tyskland
Allt fler krisdrabbade företag hittar inte längre någon köpare. För fyra år sedan kunde två av tre insolventa bolag räddas, i dag är det färre än hälften, enligt konsultbolaget Falkensteg.
– Vi får i internationella företagsaffärer ofta höra att investerare i grunden inte längre vill investera i Tyskland, säger Falkensteg-partnern Jonas Eckhardt till Wirtschaftswoche. – Tyska företag är i många branscher helt enkelt ute ur matchen.
Bland de företag som nyligen avvecklats eller lämnat landet finns textilföretaget Mayer & Cie., klädkedjan Gerry Weber och de tyska verksamheterna hos den schweiziska solcellstillverkaren Meyer Burger. Höga energikostnader, ökade personalkostnader och utebliven minskning av byråkratin pekas ut som centrala problem.
Enligt en färsk enkät från Institut der deutschen Wirtschaft räknar 22 av 46 branschorganisationer med ytterligare personalneddragningar under 2026. Endast nio förväntar sig fler anställda. IW-direktören Michael Hüther konstaterar att den tyska ekonomin stabiliseras på en lägre nivå och att konkurrenskraften urholkas av protektionism, svag export och höga kostnader.
Kritiken mot de växande socialavgifterna ökar samtidigt. DIHK:s ordförande Peter Adrian varnar för att avgifterna nu överstiger 40 procent av lönekostnaderna, medan ekonomen Axel Börsch-Supan ser en risk för nivåer kring 50 procent om dagens politik fortsätter.
Sammantaget tecknas bilden av ett industriland där strukturella problem fördjupas, där investerare tvekar och där återhämtningen dröjer, trots enstaka ljuspunkter i vissa sektorer.
Källor: Wirtschaftswoche, EY, Institut der deutschen Wirtschaft, dpa