Störningarna av satellitbaserad navigering har nått nya nivåer över Östersjön. Sjöfarten är särskilt utsatt, och både fartyg och flyg tvingas i ökande grad att använda äldre navigeringsmetoder som inte påverkas av manipulation av satellitsignaler.
I östra Finska viken störs fartygens satellitnavigering nu mer systematiskt än någonsin tidigare. Problemen gäller framför allt GNSS, det globala satellitnavigeringssystem som bland annat omfattar GPS. En särskilt bekymmersam metod är så kallad spoofing, där navigationssystemen matas med falska positionssignaler.
Vid spoofing luras systemet att tro att fartyget befinner sig på en annan plats än den verkliga. Ofta sker förskjutningen gradvis, vilket gör att felet inte alltid upptäcks omedelbart. För sjöfarten, som i dag till stor del är beroende av satellitbaserad positionering, innebär detta betydande risker.
– Inom sjöfarten är det särskilt svårt att skydda sig mot störningar, eftersom många alternativa navigeringssystem har avvecklats och de system som används i dag ofta är beroende av satellitpositionering, säger avdelningschef och professor Sanna Kaasalainen vid Lantmäteriverkets Geodatacentral.
Flyget bättre rustat än sjöfarten
Flygtrafiken har i nuläget bättre möjligheter att hantera störningarna. Inom inrikesflyget används flera navigeringssystem parallellt, vilket gör att GNSS-störningar sällan leder till inställda flyg.
– GNSS-störningar leder numera bara undantagsvis till att flygningar ställs in, säger Timo Riski, chef för flygverksamheten vid Nordic Regional Airlines.
Under våren 2025 påverkades dock även flyg- och forskningsverksamhet till sjöss. Forskningsfartyget Arandas arbete i Finska viken försvårades av navigeringsstörningar, berättade seniorforskaren Kristian Spilling vid Finlands miljöcentral vid tillfället.
För att möta hotet har äldre navigeringssystem börjat tas i bruk igen. Inom flyget har detta redan skett, och samma utveckling väntas inom sjöfarten. I flera länder har radiobaserade fyrar, som tidigare monterats ned, åter aktiverats.
Hybridnavigering pekas ut som lösning
Forskare och myndigheter i Finland undersöker nu hur navigeringssäkerheten kan stärkas. Sydöstra Finlands yrkeshögskola och Lantmäteriverket har gemensamt analyserat hur satellitnavigering kan kompletteras med andra tekniker i östra Finland.
Lösningen bedöms vara hybridnavigering, där positionen beräknas utifrån flera oberoende datakällor samtidigt.
– Sensor- och kartbaserade system blir allt vanligare. Med hjälp av tillförlitlig information från flera olika datakällor kan man beräkna en mer robust positionsangivelse, säger Kaasalainen.
Enligt henne finns ett tydligt behov av navigeringsutrustning som automatiskt kan växla mellan olika informationskällor beroende på vilken som är mest tillförlitlig i stunden. Att utveckla sådana system kräver dock omfattande forskning och teknikutveckling. Därtill saknas i dag en nationell tjänst som ger en samlad och aktuell lägesbild över pågående störningar.
EU söker långsiktig lösning
Även på EU-nivå pågår arbete för att minska sårbarheten. Unionen utvecklar tillsammans med Europeiska rymdorganisationen ESA ett nytt positioneringssystem baserat på små satelliter i låg omloppsbana. Tanken är att fler frekvenser och satelliter ska göra störningar svårare och mer resurskrävande att genomföra.
– Systemet gör störning svårare, men inte omöjlig. Angriparen behöver helt enkelt mer resurser, säger Kaasalainen.
Vid slutet av förra året togs även en verifieringstjänst i bruk inom EU:s satellitnavigeringssystem Galileo. Den gör det möjligt för användare att kontrollera att positionsinformationen verkligen kommer från rätt satellit.
Att införa ett helt nytt, fulltäckande positioneringssystem ligger dock fortfarande flera år bort. Under tiden tvingas sjöfart och luftfart leva med en växande osäkerhet – och med navigeringsmetoder som många trodde hörde till historien.
Källor: Yle och Finska public service-uppgifter och myndighetsintervjuer
