DEBATT : Ny affärsutmaning: krocken mellan digital suveränitet och global hårdvarukris

Mats Ericson, chef för Norden och Baltikum på Nutanix Pressbild
Mats Ericson, chef för Norden och Baltikum på Nutanix Pressbild

En perfekt storm för svensk industri blåser upp. Priserna på kritiska minneskomponenter rusar och ledtiderna för processorer förlängs samtidigt som omvärldsläget gör att svenska företag behöver öka sin digitala suveränitet i förhållande till de stora amerikanska molnleverantörerna. Allt detta sker i en tid när svensk industri behöver öka investeringarna i AI- och machine learning-teknik. Situationen gör att brant stigande kostnader för egna datacenter, så kallade private cloud-lösningar, kan ställa till med stora störningar för svenska industriföretags verksamheter, investeringsplaner och tillväxt.

 

Molninfrastruktur är idag en grundsten för moderna och framgångsrika industriföretag. OECD-forskning visar att digital infrastruktur är avgörande för produktivitet och innovation. Samtidigt växer AI:s behov av datorkraft och minne medan tillgången på dessa resurser är begränsad och koncentrerad till några få leverantörer. Vilket är det som driver upp kostnaderna.

 

Eftersom de största publika molnleverantörerna säkrar sin hårdvara via stora volymavtal hamnar enskilda industriföretag, oavsett storlek och tekniskt kunnande, sist i kön. För de som bygger egna datacenter och privat cloud innebär detta inte bara högre kostnader, utan också månader av väntan på kritisk utrustning.

 

Samtidigt ökar tillsynen på hur företag hanterar sina molnlösningar. EU Cloud and AI Development Act är ett försök från EU att minska beroendet från USA och öka den tekniska förmågan inom EU. I Storbritannien har ett nytt program, övervakat av Bank of England, infört direkt reglering av outsourcingtjänster inom framförallt finanssektorn, där man vill hantera störningar hos ett fåtal kritiska leverantörer som kan sprida sig till företag, marknader och i slutändan hela ekonomin. Detta visar hur molninfrastruktur påverkar hela ekonomin.

 

Eftersom trycket på minnesförsörjningen förväntas fortsätta under flera år är det viktigt för svenska industriföretag att agera nu. Att skjuta upp investeringar riskerar att leda till tappad produktivitet och förlorad konkurrenskraft. En bra start är att lyfta upp frågan på ledningsnivå och föra en strukturerad diskussion. 

Här är fyra frågor som bör ligga på agendan inom 30 dagar:

 

1. Hur stor andel av IT-budgeten är låst i egna servrar och lagring? Detta visar er exponering mot prisökningar som kan slå mot resultatet.

 

2. Vilken förmåga finns för att flytta arbetslaster mellan olika molnmodeller, inklusive publika molntjänster. Detta fastslår er verkliga flexibilitet. 

 

3. Vilka system kräver svensk/europeisk drift av regulatoriska eller i dagsläget tekniska skäl? Detta klargör vad av verksamheten som måste ligga i privata moln. 

 

4. Hur lång tid tar det att flytta kritiska tjänster mellan olika molnmiljöer? Detta mäter er verkliga flexibilitet och sårbarhet vid leverantörsproblem. 

 

Ta detta samtal inom 30 dagar från nu. Då har ni redan fått en bättre bild av den affärsutmaning som er digitala infrastruktur innebär. Därefter kan ni besluta om fördjupade analyser av totalkostnader, portabilitet mellan IT-miljöer och olika hybridstrategier. 

 

Ett långsiktigt sätt att hantera utmaningen är såklart att minska beroendet av enskilda molnmodeller, bygga in flexibilitet i infrastrukturval och säkerställa att data kan flyttas när förutsättningarna förändras. Men den här frågan är förhållandevis akut. Den innebär också att ledningsgrupper i svenska industriföretag gör klokt i att informera styrelsen om situationen och de steg man tar för att skapa ökad kontroll och finna handlingsalternativ. 

 

I en ekonomi som alltmer påverkas av AI-utvecklingen och samtidigt präglas av fysiska begränsningar – från minneschip till energi och infrastruktur – kommer företag som betraktar motståndskraft som en del av deras tillväxtstrategi att kunna röra sig snabbare än konkurrenterna och detta är förstås en fråga för företagsledningen - inte bara IT-avdelningen. 

 

Industriföretag som snabbt anpassar sig till dessa nya förutsättningar får större möjligheter att dra nytta av AI, arbeta långsiktigt och stärka sin konkurrenskraft. De som avvaktar riskerar däremot att förlora både momentum och handlingskraft.