Riksarkivet i Härnösand – landmärke som säkrar historien för framtiden

Riksarkivet i Härnösand. Byggnaden är uppdelad i en arkivdel i betong för att skydda dokumenten och en träbyggnad som innehåller kontor och ytor för allmänheten. Utöver Riksarkivet är även Skatteverket hyresgäst i lokalerna. Foto: Rejlers

Publicerad av

Tilly Österholm - 9 apr, 2026

Riksarkivets arkivanläggning i Härnösand är en omfattande bygg- och infrastruktursatsning med högt ställda krav på klimatkontroll, brandskydd och långsiktig hållbarhet. Byggnaden förenar robust funktion med en arkitektonisk identitet förankrad i det norrländska landskapet.

Av: SOFIA GAD

Riksarkivets arkivanläggning på Saltvik norr om Härnösand omfattar en bruksarea på nära 33 000 kvadratmeter och är dimensionerad för 26 mil hyllmeter, med målet att byggnaden ska ha en livslängd på minst 100 år. Arkivet är en historisk kraftsamling för att centralisera bevarandet av statliga handlingar som sträcker sig från 1100-talet fram till idag. Genomförandet har letts av Rejlers, som i rollen som både generalkonsult och projektledare har haft det övergripande ansvaret.

Byggnaden är tydligt uppdelad i två sammanbyggda delar med helt olika konstruktionskrav. Arkivdelen är uppförd i betong för att skapa en stabil och säker miljö, medan den administrativa och publika delen är byggd i trä för att ge en mjukare och mer öppen atmosfär. För att förankra anläggningen i landskapet är arkivdelen infärgad i en röd kulör inspirerad av Höga kustens röda granit vilket förstärker byggnadens lokala karaktär och arkitektoniska identitet.

– Att byggnaden för arkivet är i betong faller sig naturligt med tanke på kraven för klimatstabilitet och brandskydd. Temperatur och relativ luftfuktighet måste bibehållas dygnet runt för att säkerställa materialets långsiktiga bevarande, säger Åke Forslund, huvudprojektledare på Rejlers.

Den nya läsesalen präglas av omfattande träkonstruktioner och en generös takhöjd som skapar en öppen och sammanhållen miljö.Foto: Rejlers

Brandskydd och kontrollerat klimat

Under arbetets gång skyddades byggnaden av både tält och väderskyddssystemet Siga Wetguard för att säkerställa en fuktfri miljö. Dessa dubbla åtgärder gjorde det möjligt att kontrollera klimatet under produktionen och minimera risken för fuktskador. Som en del i det omfattande brandskyddet är arkivdelen utrustad med ett gasbaserat släcksystem.

– Vatten är inte lämpligt i en arkivmiljö eftersom det riskerar att förstöra arkiverat material. Istället används gas för att sänka syrehalten i rummet så att en eventuell brand släcks automatiskt utan att dokumenten tar skada, säger Adam Pataky, biträdande projektledare på Rejlers.

Med ett gassläcksystem kan brandklassen också sänkas från EI240 till EI120 och golvytan för varje arkivrum ökas från 400 kvadratmeter till 1 200 kvadratmeter.

Hållbarhet och energieffektivitet

För att trygga anläggningens drift och höga säkerhetskrav har en fristående teknikbyggnad på 738 kvadratmeter byggts.

Solceller, sedumtak, fönsterytor anpassade för att hantera solvärmelast, bergkyla och certifiering enligt Miljöbyggnad Guld har varit centrala delar av hållbarhetsambitionerna i projektet.

– Miljöbyggnad Guld var ett styrande krav genom hela projektet. Varje tekniskt beslut utvärderades utifrån långsiktig hållbarhet och energieffektivitet, säger Adam Pataky.

Byggnadens olika volymer möts i en tydlig kontrast. Arkivdelen är infärgad i en röd kulör inspirerad av Höga kustens röda granit, vilket förstärker anläggningens lokala identitet.Foto: Rejlers

Framtida utbyggnad

Byggnaden är förberedd för att kunna utökas med ytterligare 25 mil hyllmeter, vilket ger den flexibilitet som krävs för framtida behov.

– Vi har planerat för expansion redan från start eftersom behovet av säkra arkivplatser bara växer. Genom att bygga in den här skalbarheten skapar vi en hållbar lösning som skyddar vårt gemensamma kulturarv i generationer framöver, avslutar Åke Forslund.