En högskola behövde nya lokaler. En kommun stod med tomma butikslokaler i en galleria. Det blev startskottet för projektet som nu går under benämningen ”Ett av Sveriges största återbruk”.
– Vi plockar ner byggnaden som ett lego och återanvänder det mesta, berättar Anders Silverberg, projektchef på Skanska i Kristianstad.
Av: Ulrika Vallgårda | Foto: Ulrika Vallgårda
Galleria Boulevard i Kristianstad är bara tretton år gammal.
Kuriosa om den är att när Melodifestivalens yngsta deltagare, 17-åriga Kristianstadstjejen Eva Jumatate, som tävlade med låten ”Selfish” i år, fick frågan om vad som var det bästa med Kristianstad svarade att det nog måste vara gallerian.
Men den har också beskrivits som ett fiasko. Den har visat sig vara helt överdimensionerad och en tredjedel av byggnaden har därför aldrig tagits i bruk. Det är bara drygt halva gallerians yta plus ett parkeringsgarage i ena änden som används idag.
Kristianstad är en relativt liten stad och lider som alla andra småstäder av en centrumdöd som sakta smyger sig på då handeln flyttar till externa köpcentrum, berättar Anders Silverberg.
– Att bygga en så stor galleria var en felsatsning, det är nog alla överens om, säger han.
När Högskolan Kristianstad sökte efter en hyresvärd inne i centrum föddes idén att använda de tomma lokalerna i gallerian. I det syftet köptes Galleria Boulevard, som tidigare ägdes av en privat aktör, av det kommunala fastighetsbolaget Kristianstadbyggen AB.
Högskolan ligger idag i ett ytterområde i gamla kasernbyggnader i ett tidigare militärområde, men planerar att flytta hela sin verksamhet till nya City Campus och hade ett behov av 25 000 kvadratmeter inne i centrum. En placering intill gallerian kunde inte bli mer central.
Tanken var att behålla stora delar av den stomme som fanns och komplettera och bygga vidare på den. Men planerna fick snart ändras.
Det pågick ett arbete med en detaljplan, där länsstyrelsen hade synpunkter på hur stadsbilden skulle påverkas, berättar Anders Silverberg.
Kristianstad är en rutnätsstad där allt är fyrkantigt och rakt.
– Vi har en stadsbild av lite äldre snitt och man är mån om att den ska leva vidare och att ny bebyggelse ska passa in, förklarar han.
Med en ombyggnad av befintliga lokaler skulle huset sticka ut för mycket och därför kom man till slutsatsen att det enda vettiga var att skapa en helt ny byggnad som kunde hållas mer kompakt.
Ekonomiskt hade det egentligen ingen betydelse.
– Det finns ju en fördel med att designa en byggnad lite friare – att den blir mycket mer effektiv, säger han.
Med de ingrepp och förstärkningar de hade behövt göra med den gamla byggnaden bedömer han att det hade blivit en sämre produkt för Högskolan.
Det som nu sker är att cirka 25 000 kvadratmeter av gallerian demonteras och rivs. Men det går inte till som vid en vanlig rivning.
– Vi jobbar med återbruk på en ganska hög nivå i projektet.
Ambitionen är att återvända stora delar av betongstommen, närmare bestämt 9000 kvadratmeter bjälklag och 40 stora ytterväggselement. Fasadmaterialet demonteras också och kommer att användas i den nya fasad som blir i det snitt där byggnaden delas.
Dessutom krävs det i det som ska fortsätta vara galleria en hel del ombyggnader, omflyttningar och rockader i och med att en del av huset försvinner och en del av butikerna delas på mitten.
– Där återbrukar vi alltifrån toaletter till fläktaggregat och för över till den delen av gallerian som ska vara kvar.
Det här är ett av de största återbruksprojekt som Skanska har haft och såvitt han vet ett av de största som genomförts i Sverige.
– Det är rätt stora utmaningar, till exempel med logistik. Det finns inga inarbetade arbetsmetoder, utan det gäller att hitta sin egen väg.
Än så länge har det gått förvånansvärt bra tycker han.
– Det är ju en ganska grov hantering, så visst är det något element vi inte fått loss eller måste skrota, men i stora drag har det gått väldigt bra.
I princip handlar det om att ”jobba baklänges” och försiktigt lyfta ner bit för bit av stommen, bjälklaget och väggarna.
– Huset har monterats i delar, som ett jättestort lego som man bygger upp, och nu tar vi ner det i delar.
Delarna hålls ihop av stål och gjuten betong.
– Det vi får göra är att såga loss eller hitta skarvar, där vi kan få loss elementen.
De använder sedvanliga maskiner som kranar, betongsågar och traditionella lyftanordningar.
Anledningen att de började tänka i de här banorna var att huset var så nytt och oanvänt.
– Vi såg ganska snabbt att det här var alldeles för bra material för att inte ta vara på det.
En stor fördel är också att alla konstruktionsritningar finns kvar.
Överenskommelsen med Kristianstadsbyggen är att de kostnader Skanska har för återbruket ska man försöka få tillbaka genom att sälja det återbrukade materialet och därigenom går det plus minus noll.
– Vi har börjat leverera material till andra projekt också, till exempelvis till ett bygge som Skanska har i Halmstad.
Det finns även externa intressenter.
– I många upphandlingar idag har man krav på sig att klara vissa nivåer för att inte belasta klimatet och det finns inget som är så effektivt att använda då som återbrukat material, för det ger noll klimatbelastning.
Kommer Skanska att göra flera återbruk?
– Ja, det är helt i linje med vad Skanska jobbar med som företag och vi har redan startat på flera ställen.
Demonteringen startade i september i fjol och ska vara klar i april, då man börjar med markförberedande åtgärder och dragning av vatten och värme. Tidsplanen är att högskolans City Campus ska stå färdig 2029
Det är Sesam arkitekter som har ritat och Skanska som bygger den.
– Det blir en häftig byggnad, unik både i sitt utseende och interiört, säger Anders Silverberg.
