Tysk kolvändning ökar pressen på svensk industri

Kolkraftverket Neurath ligger söder om tyska Grevenbroich och gränsar till områden som tillhör kommunen Rommerskirchen och staden Bedburg. Anläggningen drivs av energibolaget RWE och är belägen i Grevenbroich-Neurath i Rhen-Kreis Neuss. Kraftverket används för att producera baskraft och har en nettoeleffekt på 2 120 megawatt. Kolet transporteras via järnvägsanslutning till Nord–Syd-banan och kommer från dagbrotten i det rhenländska brunkolsområdet, framför allt från dagbrottet Garzweiler. Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: TelepermM
Kolkraftverket Neurath ligger söder om tyska Grevenbroich och gränsar till områden som tillhör kommunen Rommerskirchen och staden Bedburg. Anläggningen drivs av energibolaget RWE och är belägen i Grevenbroich-Neurath i Rhen-Kreis Neuss. Kraftverket används för att producera baskraft och har en nettoeleffekt på 2 120 megawatt. Kolet transporteras via järnvägsanslutning till Nord–Syd-banan och kommer från dagbrotten i det rhenländska brunkolsområdet, framför allt från dagbrottet Garzweiler. Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: TelepermM

Tysklands beslut att hålla kvar kolkraften får allt större politiska och ekonomiska konsekvenser. När energipriserna stiger och planerbar el saknas, varnar både politiker och experter för att utvecklingen riskerar att slå mot industrin i hela Europa – inklusive Sverige.

Bakgrunden är ett energisystem under hård press. Efter bortfallet av rysk gas har Europa blivit mer beroende av importerad LNG, samtidigt som geopolitiska konflikter har drivit upp priserna. Eftersom gas ofta sätter marginalpriset på el, slår ökade bränslekostnader direkt mot elpriserna.

– Fossila bränslen är fortfarande prissättande under stora delar av tiden. Det gör att man inte kommer bort från höga priser så länge man är beroende av dem, säger Stefan Kvarfordt på Svenskt Näringsliv till Tidningen Näringslivet (TN).

När alternativ planerbar produktion saknas återstår kolkraft som en av få tillgängliga reserver. Den tyska regeringen utreder därför att hålla upp till 8,8 gigawatt kolkraft i drift eller beredskap.

Ett politiskt misslyckande

Från borgerligt håll beskrivs utvecklingen som ett resultat av långvariga politiska felbeslut. Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin menar att situationen hade kunnat undvikas.

– Det är en beklaglig strategi som hade kunnat undvikas. På grund av motstånd mot kärnkraft och en överdriven tilltro till förnybara energislag återstår i praktiken kolkraft som enda alternativ för att hantera krisen, säger hon till TN.

Hon framhåller behovet av ett robust elsystem med planerbar fossilfri produktion.

– Kärnkraften är central. Förnybart är viktigt, men det räcker inte på egen hand. Industrin behöver el där och när den behövs, till stabila priser.

Även Moderaternas Jesper Skalberg pekar på riskerna med obalanser i energisystemet.

– Har man inte tillgång till stabil och konkurrenskraftig el kommer investeringar att gå någon annanstans. Vi behöver mer planerbar produktion och ett system som klarar störningar, säger han till TN.

Krav på snabb utbyggnad och långsiktighet

Socialdemokraternas energipolitiska talesperson Fredrik Olovsson lyfter samtidigt behovet av både snabb utbyggnad och långsiktiga beslut.

– Det var inte bra av Tyskland att binda sig vid rysk naturgas. Energipolitik kräver långsiktighet och breda överenskommelser, inte kortsiktiga lösningar som låser fast länder i gammal teknik, säger han till TN.

Han betonar att mer elproduktion behövs snabbt, samtidigt som ny kärnkraft är en lösning först på längre sikt.

– I Sverige behöver vi på kort sikt bygga ut exempelvis havsbaserad vindkraft. Samtidigt behövs ny kärnkraft, men den är på plats först mellan 2035 och 2040.

Fel väg som riskerar förlänga krisen

Miljöpartiets energipolitiska talesperson Linus Lakso riktar kritik mot att Tyskland återgår till kol.

– Det är kortsiktigt och leder in i en återvändsgränd. Det snabbaste sättet att sänka elpriset är energieffektivisering och en snabb utbyggnad av förnybar el, säger han till TN.

Han menar att minskat fossilberoende är avgörande för stabilare priser över tid.

Samtidigt råder bred enighet om att energipolitiken har fått en ny tyngd efter de senaste årens kriser.

– Energipolitik är säkerhetspolitik. Sverige behöver en bred energiöverenskommelse som ger långsiktighet, säger Fredrik Olovsson.

En avgörande fråga för Europa

Tysklands kolvändning blottlägger därmed en större europeisk utmaning – hur klimatomställning ska förenas med konkurrenskraft och stabil elförsörjning.

För industrin är frågan akut. Höga energipriser påverkar investeringar, produktion och efterfrågan i hela värdekedjor.

– I slutändan är det ganska enkelt. Har du inte konkurrenskraftiga energipriser, kommer investeringarna inte ske i Europa, säger Stefan Kvarfordt till TN.

Utvecklingen i Tyskland handlar därmed inte bara om energislag eller klimatmål, utan om Europas förmåga att behålla sin industriella bas i en allt mer pressad global ekonomi.

Källa: Tidningen Näringsliv (TN)

Fakta:
Tyskland har under de senaste åren avvecklat kärnkraft och minskat planerbar elproduktion. Samtidigt har beroendet av gas ökat, vilket har gjort elsystemet känsligt för prisvariationer.