Regeringen planerar att ta en majoritetsandel i projektbolaget Videberg Kraft AB och samtidigt ta ett större ansvar för finansieringen av framtida slutförvaring av kärnavfall. Beskedet markerar ett tydligt skifte i energipolitiken och innebär att staten kliver in mer aktivt i utbyggnaden av ny kärnkraft.
Bakgrunden är ett växande elbehov i takt med elektrifieringen av industrin, samtidigt som osäkerheten kring energisystemets stabilitet ökar i Europa.
– Sverige är en kärnkraftsnation och blir nu ännu starkare. När industrin elektrifieras och behovet av el ökar krävs långsiktiga lösningar, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett uttalande.
Planen är att staten under 2026 och 2027 ska förvärva aktier i Videberg Kraft och därmed få en ägarandel på 60 procent. En första kapitalinsats på högst 1,8 miljarder kronor föreslås, med möjlighet till betydligt större tillskott under byggtiden.
Ny kärnkraft vid Ringhals
Projektet gäller ny kärnkraft vid Ringhals kärnkraftverk på Väröhalvön. Ansökan om statligt stöd lämnades in i december och omfattar två alternativa upplägg: fem små modulära reaktorer av typen BWRX-300 från GE Vernova Hitachi, eller tre SMR-reaktorer från Rolls-Royce.
Den planerade kapaciteten uppgår till cirka 1 500 megawatt.
Bolaget Videberg Kraft ägs i dag till 80 procent av Vattenfall och till 20 procent av industrikonsortiet Industrikraft i Sverige. Genom statens inträde stärks kontrollen över projektet samtidigt som finansieringsrisken delas.
Riksdagen godkände redan i maj förra året ett system för statligt stöd till ny kärnkraft. Stödet omfattar lån motsvarande upp till fyra storskaliga reaktorer, cirka 5 000 megawatt, och syftar till att sänka finansieringskostnaderna.
Regeringen vill också ha möjlighet att justera sitt ägande mellan 51 och 65 procent fram till dess att reaktorerna är i drift.
– Det här är ett sätt att säkerställa att investeringarna faktiskt blir av och att elproduktionen kan möta industrins behov, uppger regeringen.
Staten tar ansvar för kärnavfall
En central del i beslutet rör finansieringen av slutförvar av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Regeringen vill nu kunna ingå avtal med Videberg Kraft om hur kostnaderna ska delas.
De fasta kostnaderna för ett nytt kärnavfallsprogram uppskattas till omkring 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå.
– Förslaget innebär att staten ska kunna ta en del av de fasta kostnaderna tillsammans med den första aktören, i väntan på att fler ansluter sig, uppger regeringen.
Det statliga åtagandet kan uppgå till 122 miljarder kronor, med ytterligare 61 miljarder kronor för eventuella kostnadsökningar fram till år 2159. Samtidigt betonas att detta är en ram för förhandlingar och att stödet måste vara förenligt med EU:s statsstödsregler.
När fler aktörer ansluter sig till kärnkraftsprogrammet ska statens andel minska. Vid en total utbyggnad motsvarande cirka 5 000 megawatt upphör statens ansvar för de fasta kostnaderna.
Utgifterna väntas i huvudsak uppstå först från 2035 och framåt.
Långsiktig energipolitik i fokus
Regeringens besked är en del av en bredare strategi för att underlätta ny kärnkraft i Sverige. I februari presenterades ytterligare förslag, bland annat en ny tillståndslag, fler möjliga kustlägen för reaktorer samt ökat stöd till kommuner för förstudier.
Samtidigt speglar satsningen en växande oro för Europas energisystem, där höga priser och brist på stabil elproduktion påverkar industrins konkurrenskraft.
Mot den bakgrunden framstår statens ökade engagemang i kärnkraften som ett försök att återta kontrollen över energiförsörjningen och minska beroendet av mer osäkra kraftslag.
Källa: Regeringen / World Nuclear News
Fakta:
Sverige har i dag sex aktiva kärnreaktorer vid Ringhals och Forsmark. Flera av dem närmar sig slutet av sin tekniska livslängd, vilket har ökat trycket på investeringar i ny planerbar elproduktion.
