Världens omfattande satsningar på vind- och solkraft har kostat motsvarande 7,8 biljoner dollar, men gett betydligt mindre klimatnytta än väntat. Det hävdar Jan Emblemsvåg, professor vid NTNU i Trondheim, i en ny rapport.
Enligt honom bygger dagens energipolitik på felaktiga antaganden – och riskerar att leda till både högre kostnader och begränsad effekt på utsläppen.
– I praktiken flyttar vi utsläppen från Europa till Kina, säger han till Tidningen Näringslivet.
Vind och sol ger begränsad utsläppsminskning
Sedan 2004 har stora investeringar gjorts globalt i vind- och solkraft, elnät och elektrifiering. Trots detta har de globala utsläppen endast minskat med 10,2 procent. Enligt rapporten kan bara ungefär hälften av denna minskning direkt kopplas till vind- och solkraft.
En viktig förklaring är, enligt Emblemsvåg, att produktionen av teknik för förnybar energi är starkt fossilberoende.
– För att tillverka vindkraftverk och solpaneler krävs stora mängder energi. Den kommer i hög grad från Kinas elsystem, som till stor del drivs av kol, säger han.
Det innebär att utsläpp inte försvinner – utan i många fall flyttas geografiskt.
Fossil reservkraft ökar utsläppen
Problemen förstärks av behovet av så kallad balanskraft. Eftersom vind- och solkraft är väderberoende krävs stabil produktion från andra energikällor när produktionen sviktar.
I länder som Tyskland används både gas- och kolkraft för detta ändamål.
– När man ständigt reglerar upp och ner kol- och gaskraftverk ökar utsläppen. Det gör att även länder med mycket förnybar elproduktion kan ha fortsatt höga utsläppsnivåer, säger Emblemsvåg.
Han menar att detta i praktiken urholkar den klimatnytta som ofta tillskrivs vind och sol.
Kärnkraft pekas ut som ett effektivare alternativ
I rapporten uppskattar Emblemsvåg att motsvarande investeringar i kärnkraft hade kunnat ge omkring 500 gigawatt ny kapacitet globalt. Det skulle, enligt honom, ha ersatt betydligt mer fossil elproduktion.
Han hävdar också att kärnkraftens kostnader ofta överskattas, eftersom jämförelser enbart fokuserar på elproduktionen.
– Endast cirka 35 procent av energin i ett kärnkraftverk är el. Resten är värme, som i dag sällan tas till vara i ekonomiska kalkyler, säger han.
Genom att använda spillvärmen, till exempel för avsaltning av havsvatten och bevattning, skulle nyttan kunna öka avsevärt.
– Det går att producera sötvatten och skapa förutsättningar för jordbruk i torra regioner. Erfarenheter från Israel visar att detta är möjligt, säger han.
Kritiserar Europas energipolitik
Emblemsvåg riktar även kritik mot Europas energistrategi, som han anser vara mer ideologiskt driven än tekniskt grundad.
Han menar att strategin att elektrifiera stora delar av samhället kan leda till ineffektiv energianvändning.
– El är den mest högvärdiga energiformen. Att använda den till lågtemperaturprocesser innebär stora energiförluster, säger han.
Samtidigt pekar han på att kärnkraften växer i Asien, där beslutsfattare enligt honom i större utsträckning utgår från tekniska och ekonomiska realiteter.
– I Västeuropa har vi närmat oss energifrågan med en större grad av ideologi, vilket jag bedömer som problematiskt, säger Emblemsvåg.
Källa: Tidningen Näringslivet
Fakta:
Rapporten bygger på beräkningar av globala investeringar och utsläppsdata sedan 2004. Uppgifterna om kostnader och klimatnytta är omdiskuterade och beror på vilka antaganden som görs kring teknik, livscykelutsläpp och energisystemens utformning. Kritiker menar att förnybar energi på sikt kan minska beroendet av fossila bränslen, medan förespråkare för kärnkraft lyfter dess stabila produktion och höga energitäthet.
