Energimyndigheten har genomfört en översyn av vattenkraftens reglerklassindelning. I den nya indelningen pekas 326 vattenkraftverk ut som särskilt viktiga för elsystemets reglerkraft.
Reglerklassindelningen används för att bedöma hur vattenkraftverk bidrar till att balansera elsystemet. I den tidigare modellen från 2016 fanns tre klasser. Den nya modellen ersätter dessa med en tydligare uppdelning där de mest betydelsefulla anläggningarna klassas som klass 1-verk, medan övriga betraktas som kraftverk med mindre bidrag till reglerförmågan.
– Elsystemet har förändrats när det gäller kraftslagens fördelning, elens flödesmönster och det ökade elbehovet. Den uppdaterade reglerklassindelningen är baserad på nyare produktionsdata och återspeglar dagens kraftsystem och behovet av mer flexibilitet, säger Roger Östberg på Energimyndigheten.
Den uppdaterade indelningen är tänkt att fungera som stöd för vattenmyndigheterna i arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften. Även vattenkraftens roll i elsystemet ska vägas in, vilket lyfts fram i en gemensam vägledning från Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät.
Fakta om reglerklassindelningen
Den nya klassindelningen har tagits fram av Energimyndigheten i samarbete med Svenska kraftnät och baseras på produktionsdata från åren 2015–2022.
Analysen omfattar drygt 1 300 vattenkraftverk, varav 326 klassas som klass 1. Dessa står tillsammans för i stort sett hela vattenkraftens reglerbidrag i elsystemet, beroende på tidsperspektiv.
Den tidigare klassindelningen från 2016 byggde på produktionsdata från 2007–2014.
