Flera norska kommuner har nu tagit nästa steg i planerna på små modulära reaktorer, så kallade SMR-reaktorer. Efter att norska myndigheter tidigare i år godkänt ett utredningsprogram för projektet i Aure och Heim har flera kommunala bolag beslutat att inleda egna tekniska och ekonomiska utredningar inför framtida tillståndsansökningar.
Bakom projekten står det norska bolaget Norsk Kjernekraft, som sedan 2023 har lämnat in förslag om möjliga kärnkraftsanläggningar i ett antal norska kommuner. Planerna omfattar bland annat Vardø, Grenland, Dalane, Lister, Øygarden och Mongstad-regionen.
I april 2025 gav flera norska departement myndigheter i uppdrag att ta fram ett program för miljökonsekvensbedömning av projektet i Aure och Heim i Trøndelag. Programmet godkändes i februari 2026 och markerade därmed starten på det första officiella utredningsarbetet för ett SMR-projekt i Norge. Själva utredningsfasen väntas pågå i två år.
Fokus på säkerhet och kärnbränsle
Flera av de nya projekten bygger vidare på samma struktur som utvecklats för Aure och Heim. Många av frågorna anses vara generella och kan därför användas även för andra planerade reaktoranläggningar.
Bolaget Øygarden Kjernekraft AS har exempelvis beslutat att inleda utredningar kring säkerhetskontroll och hantering av kärnämnen. Fokus ligger på hur anläggningar ska kunna uppfylla internationella krav på kontroll och icke-spridning av kärnmaterial.
– Det här är ett område där det redan finns etablerade internationella standarder och där Norge kommer att ingå i ett omfattande kontrollsystem, säger Håvard Kristiansen, chef för licensiering och kärnsäkerhet vid Norsk Kjernekraft, enligt ursprungsartikeln.
Han uppger att arbetet ska analysera hur anläggningar kan utformas i enlighet med krav från bland annat Internationella atomenergiorganet.
Även Dalane Kjernekraft AS går vidare med utredningar. Där ska fokus i ett första skede ligga på reaktordesign, säkerhetslösningar, kostnader och finansiering.
– Det handlar om allt från teknikval och säkerhetslösningar till markbehov och integration med befintlig infrastruktur, säger Steffen Oliver Sæle, vd för Dalane Kjernekraft AS och chefsingenjör vid Norsk Kjernekraft, enligt ursprungsartikeln.
Styrelseordföranden Idar Sønstabø framhåller samtidigt att realistiska kostnadsbedömningar blir avgörande för om projekten över huvud taget ska kunna genomföras.
Kompetens i fokus
I Listerregionen har Lister Kjernekraft AS beslutat att inleda utredningar kring skydd av anläggningar, kärnbränsle och bränslecykeln.
– Det här är grundläggande frågor för alla kärnkraftsprojekt, säger Øyvind Aas-Hansen, samhälls- och myndighetschef vid Norsk Kjernekraft, enligt ursprungsartikeln.
Utredningarna ska omfatta fysisk säkerhet, beredskap, hantering av kärnbränsle och hur bränslecykeln kan organiseras enligt internationella krav.
I Grönland riktas fokus mot avveckling av framtida kärnkraftverk. Grenland Kjernekraft AS ska analysera hur anläggningar kan konstrueras för att senare kunna monteras ned på ett säkert sätt och hur radioaktivt material ska hanteras efter driftstiden.
– En tydlig plan för hela livscykeln, inklusive avveckling, är avgörande för förtroendet för kärnkraft, säger Susanne Møgster Sperrevik, ansvarig för bolagsstyrning vid Norsk Kjernekraft, enligt ursprungsartikeln.
Samtidigt har Varanger Kjernekraft AS beslutat att starta kompetensutredningar för projektet i Vardø. Där ska man undersöka vilken expertis som krävs både under byggnation och långsiktig drift.
Frågan om kompetensförsörjning har blivit central i den norska kärnkraftsdebatten, eftersom Norge i dag saknar en kommersiell kärnkraftsindustri och därmed även större delar av den industriella kompetensbasen som krävs.
Kärnkraft får större roll i norsk energidebatt
Även Fensfjorden Kjernekraft AS har beslutat att påbörja konsekvensutredningar för ett möjligt kärnkraftverk i Austrheim och Alver i Mongstad-regionen. Där prioriteras frågor om strålskydd och hantering av radioaktivt avfall.
Norge har länge haft en energiförsörjning som domineras av vattenkraft, men stigande elbehov, elektrifiering av industrin och ökade effektproblem har på senare år lett till att kärnkraft åter har blivit en politisk fråga. Samtidigt är motståndet fortsatt betydande, inte minst kring kostnader, avfallshantering och säkerhetsrisker.
Några beslut om att bygga reaktorer har ännu inte fattats. De pågående utredningarna ska främst ge myndigheter och kommuner underlag för framtida ställningstaganden.
– Målet är att skapa ett bättre beslutsunderlag för myndigheter, lokalsamhällen och andra berörda parter, säger Susanne Møgster Sperrevik enligt ursprungsartikeln.
Källa: World Nuclear News
Fakta:
SMR står för Small Modular Reactor och beskriver mindre kärnreaktorer som byggs modulärt i fabrik. Tekniken marknadsförs ofta som billigare och snabbare att bygga än traditionella kärnkraftverk, men hittills finns det få kommersiella anläggningar i drift i västvärlden. Flera internationella projekt har samtidigt drabbats av förseningar och höjda kostnader.
